Orörlighetens höga pris

18.12.2021 kl. 07:32
Våren 2018 publicerade forsknings- och expertcentret UKK-institutet en rapport där det konstaterades att samhällets årliga kostnader för fysisk inaktivitet, mycket sittande och dålig kondition är minst 3 miljarder euro.

I uträkningen ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för utslagning.

Efter detta har vi levt i en global pandemi där restriktioner gjort att vi generellt sett rört på oss mindre, om än aktiviteten längs vandringsleder glädjande nog ökat, kan siffran vara högre om en motsvarande rapport gjordes nu.

I veckan publicerades de nationella MOVE!-resultaten, där man mångsidigt jämför barn och ungas fysiska egenskaper i årskurserna 5 och 8. Granskat ur ett längre perspektiv  trenden tydlig och med oro har man kunnat läsa om hur orörlighet kan bli en ny folksjukdom bland barn och unga.

Under min uppväxt var gårdsspel och annan form av utomhuslekar ytterst vanliga. Dessa har i allt högre grad ersatts med skärmtid.

MOVE!-resultaten visar att barn och ungas muskelkondition har försämrats märkbart. Speciellt pojkarna ligger efter flickorna då det gäller rörlighetstest. Österbottniska barn ligger generellt kring de nationella medelvärdena, dock med den skillnaden att pojkarna i åk 5 är aningen under nationella medelvärden.

För barn och unga är idrott och motion i många fall mycket mer än endast en fritidssysselsättning. Betydelsen av den och hobbyverksamhet överlag har varit mycket på tapeten då coronan medfört olika restriktioner.

I idrotts- och hobbyverksamhet formas barn och ungas sociala färdigheter. De lär sig att genomgå en palett av olika känslor – lycka, stolthet och besvikelse, samtidigt som de får bli en del av en gemenskap. Tränarna och andra aktiva, som har ett genuint intresse för de ungas utveckling, fungerar oftast som bra stöd för den unga.

Under coronan har idrott- och fritidsverksamhet fallit bort från många barn och ungas liv. Nationellt handlar det om tiotusentals barn som slutat. Nu görs ett aktivt arbete för att få dem tillbaka i föreningars verksamhet.

Drop-outs och orörlighet har blivit väletablerade begrepp vars långsiktiga följder vi ännu inte exakt har svaret på. I viss mån vi prata om en polarisering mellan de aktiva och de som inte rör på sig alls. Det är en oroväckande utveckling – en stilla men tickande bomb.

Skolorna har en viktig roll i att uppmuntra och arrangera idrottsmöjligheter, men ansvaret är naturligtvis mycket beredare än så. Som föräldrar kan vi fundera om vi skjutsar våra barn till skolan eller träningarna i stället för att de använder andra färdmedel.

Motion är också viktigt för barn och unga att orka med vardagen. Just nu förs en aktiv och välbehövlig diskussion om barn och ungas psykisk ohälsa och motion kan för sin del hjälpa till här.

Nu nalkas jul- och nyårshelgerna. Vi hoppas på fint före, tid för utevistelse och rörelse, men också en tid för att umgås med nära och kära. Jag vill önska alla en god jul och ett friskt nytt år.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00