Adlercreutz presenterar en modell för lokala avtal

15.12.2021 kl. 13:55
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill stärka förhandlingskulturen och förnya den på sätt som motsvarar den moderna arbetsmarknadens behov.

I tankesmedjan Liberas färska rapport presenterar Adlercreutz tillsammans med Björn Wahlroos och Janne Juusela reformer som behövs för att sätta fart på Finlands ekonomi. I rapporten presenterar Adlercreutz en för finska förhållanden skräddarsydd modell för lokala avtal.


- Arbetsmarknaden förändras och det är ofrånkomligt. Vi jobbar på nya sätt, våra karriärer ser annorlunda ut, rollerna på arbetsmarknaden förändras. Vi kan antingen försöka hantera förändringen och reagera på den med framförhållning, eller också kan vi låta förändringarna ske okontrollerat. Personligen föredrar jag det tidigare handlingssättet, konstaterar Adlercreutz.
 
- Både arbetsgivarna och arbetstagarna önskar mera lokala avtalsförhandlingar. Det skulle vara klokt att stärka och förnya förhandlingskulturen på ett sätt som motsvarar behovet på dagens arbetsmarknad. Det kan ske genom att vi rationaliserar kollektivavtalens struktur, avlägsnar hinder för att ingå avtal och skapar förutsättningar för förhandlingar samtidigt som vi stöder tillgången till information, skydd och dialog, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz konstaterar att lokala avtal sägs öka sysselsättningen och konkurrenskraften, men många har också farhågor.

- Jag förstår oron, men erfarenheterna från t.ex. Sverige och Danmark visar klart att det inte finns någon grund för farhågorna. Det är ändå väsentligt att se till att det i varje förhandling uppstår en jämlik förhandlingssituation och det är just det här som är målsättningen i den modell jag presenterar. Det är väsentligt att arbetstagarna alltid har en stark representation och rätt till information. Den här lösningen handlar om att ge mer morötter, inte käpp, säger Adlercreutz.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15