Finlands dyraste affär någonsin

14.12.2021 kl. 14:58
I fredags fattade regeringen formellt beslut om vilket jaktplan Finland ska köpa för att ersätta de nuvarande F/A 18 Hornet-planen som närmar sig slutet av sin livslängd. Fem kandidater var med och tävlade, och valet föll till sist på amerikanska F-35, som också bland annat Danmark och Norge köpt.

Det är frågan om Finlands dyraste investering någonsin och riksdagen har beslutat att köpet maximalt får kosta 10 miljarder euro. Med tanke på den dyra prislappen som flygplanet F-35 normalt är känt för är det många som undrat om de alls skulle ha möjlighet att erbjuda 64 plan, som Finland slagit fast att behövs, inom budgetramen.

 

Att det skulle bli F-35, förutsatt att det rymdes inom budgetramen, var dock väntat. Det var favorittippat av olika orsaker, bland annat via det täta försvarssamarbetet med USA och att man redan nu kör amerikanska plan. Ur försvarssamarbetsperspektiv skulle också svenska Gripen ha varit ett naturligt val. Nu var det ändå flygens prestanda, instrument och helhetsförmåga som avgjorde och flygvapnets ledning gav F-35 överlägset bäst poäng efter alla tester.

 

Processen har hållit på många år och har fått beröm internationellt för att vara ärlig och transparent. Även om fyra tillverkare är besvikna att de inte vann så har alla betonat att processen skötts på ett mycket proffsigt sätt. Den har inte politiserats och det har funnits klara regler för hur centrala beslutsfattare och försvarsmakten ska bete sig gentemot tillverkarna för att kunna hålla sig objektiva. Det har lyckats.

 

Kanske är det också så att processen, och den fastslagna budgetramen bidragit till det fördelaktiga priset som Finland nu får planet F-35 för. Vi får dem uppenbarligen betydligt billigare än många andra och dessutom med ett omfattande industriellt samarbete som är viktigt för Finlands försörjningsberedskap. Så klart ger affären USA pengar men det finns sannolikt andra skäl till priset. Månne inte USA har velat säkerställa att Finland har råd att köpa det som de anser att är det bästa flygplanet på marknaden just nu. Flygvapnets poängsättning konstaterade att flygplanstypen var den bästa. Men ingen hade för några år sedan trott att Finland skulle ha kunnat köpa ett femte generationens jaktplan till samma pris som de från fjärde generationen. Planet är det i särklass nyaste och det betyder också att produktionslinjerna och utvecklingen av planet kommer fortsätta ännu flera tiotals år. Det är mycket viktigt eftersom man så klart vill att uppdateringar och reservdelar finns också om 25-30 år då planen ännu ska användas för fullt.

 

Finland är inte NATO medlem, men har ett tätt försvarssamarbete med USA vid sidan av Sverige. Det är både i USAs och Europas intresse att Finland och Sverige har starka och trovärdiga försvar. Det minskar risken för att någon skulle testa försvarsförmågan. USA stöder aktivt att Finland och Sverige fördjupat sitt samarbete eftersom det stärker varandra, vilket också är i USAs intresse.

 

Sverige hade hoppats Finland skulle köpt Gripen. Till skillnad från senaste upphandling då Finland gick från svenskt till amerikanskt var det ändå denna gång knappast någon större chock att det blev amerikanskt igen. Sverige har tydligt sagt att valet inte kommer påverka försvarssamarbetet och Finland har exempelvis ganska nyligen köpt ett torpedvapensystem av Saab som är helt nytt för Finland. Med F-35 planen kommer också kryssningsrobotar med längre räckvidd än de som Finland redan har. Riksdagens roll är inte att välja plan, utan att budgetera pengarna, 8,4 miljarder euro som priset blev. Det kommer vi att göra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00