Finlands dyraste affär någonsin

14.12.2021 kl. 14:58
I fredags fattade regeringen formellt beslut om vilket jaktplan Finland ska köpa för att ersätta de nuvarande F/A 18 Hornet-planen som närmar sig slutet av sin livslängd. Fem kandidater var med och tävlade, och valet föll till sist på amerikanska F-35, som också bland annat Danmark och Norge köpt.

Det är frågan om Finlands dyraste investering någonsin och riksdagen har beslutat att köpet maximalt får kosta 10 miljarder euro. Med tanke på den dyra prislappen som flygplanet F-35 normalt är känt för är det många som undrat om de alls skulle ha möjlighet att erbjuda 64 plan, som Finland slagit fast att behövs, inom budgetramen.

 

Att det skulle bli F-35, förutsatt att det rymdes inom budgetramen, var dock väntat. Det var favorittippat av olika orsaker, bland annat via det täta försvarssamarbetet med USA och att man redan nu kör amerikanska plan. Ur försvarssamarbetsperspektiv skulle också svenska Gripen ha varit ett naturligt val. Nu var det ändå flygens prestanda, instrument och helhetsförmåga som avgjorde och flygvapnets ledning gav F-35 överlägset bäst poäng efter alla tester.

 

Processen har hållit på många år och har fått beröm internationellt för att vara ärlig och transparent. Även om fyra tillverkare är besvikna att de inte vann så har alla betonat att processen skötts på ett mycket proffsigt sätt. Den har inte politiserats och det har funnits klara regler för hur centrala beslutsfattare och försvarsmakten ska bete sig gentemot tillverkarna för att kunna hålla sig objektiva. Det har lyckats.

 

Kanske är det också så att processen, och den fastslagna budgetramen bidragit till det fördelaktiga priset som Finland nu får planet F-35 för. Vi får dem uppenbarligen betydligt billigare än många andra och dessutom med ett omfattande industriellt samarbete som är viktigt för Finlands försörjningsberedskap. Så klart ger affären USA pengar men det finns sannolikt andra skäl till priset. Månne inte USA har velat säkerställa att Finland har råd att köpa det som de anser att är det bästa flygplanet på marknaden just nu. Flygvapnets poängsättning konstaterade att flygplanstypen var den bästa. Men ingen hade för några år sedan trott att Finland skulle ha kunnat köpa ett femte generationens jaktplan till samma pris som de från fjärde generationen. Planet är det i särklass nyaste och det betyder också att produktionslinjerna och utvecklingen av planet kommer fortsätta ännu flera tiotals år. Det är mycket viktigt eftersom man så klart vill att uppdateringar och reservdelar finns också om 25-30 år då planen ännu ska användas för fullt.

 

Finland är inte NATO medlem, men har ett tätt försvarssamarbete med USA vid sidan av Sverige. Det är både i USAs och Europas intresse att Finland och Sverige har starka och trovärdiga försvar. Det minskar risken för att någon skulle testa försvarsförmågan. USA stöder aktivt att Finland och Sverige fördjupat sitt samarbete eftersom det stärker varandra, vilket också är i USAs intresse.

 

Sverige hade hoppats Finland skulle köpt Gripen. Till skillnad från senaste upphandling då Finland gick från svenskt till amerikanskt var det ändå denna gång knappast någon större chock att det blev amerikanskt igen. Sverige har tydligt sagt att valet inte kommer påverka försvarssamarbetet och Finland har exempelvis ganska nyligen köpt ett torpedvapensystem av Saab som är helt nytt för Finland. Med F-35 planen kommer också kryssningsrobotar med längre räckvidd än de som Finland redan har. Riksdagens roll är inte att välja plan, utan att budgetera pengarna, 8,4 miljarder euro som priset blev. Det kommer vi att göra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30