Pappaledigheter och julklappspengar

11.12.2021 kl. 07:54
Finland vill vara världens barnvänligaste land.

Ett fint, ambitiöst och viktigt mål med tanke på att antalet barn som fötts i landet, granskat på längre tid, gått stadigt neråt. För att bli världens barnvänligaste land krävs många olika åtgärder. Som ett led i det godkändes historiens första barnstrategi i våras. I onsdags gjordes ett annat viktigt beslut i den helheten då riksdagen godkände den nya familjeledighetsreformen.

Nu tas ett betydligt flexiblare system i bruk, där föräldraledigheter kan tas ut i flera olika delar och på deltid. Båda föräldrarna ges en dagpenningskvot på 160 dagar, och tanken är att fler pappor ska ta ut den familjeledighet de har rätt till.

Av de nordiska länderna tas pappaledighet ut allra minst i Finland, och år 2020 tog var fjärde pappa inte ut någon familjeledighet alls. I vårt Österbotten är siffrorna dock undantagsvis bättre, och forskning visar att de österbottniska papporna är de bästa i landet på att vara pappalediga. Det är bra, för barnens skull. Själv har jag också varit hemma på föräldraledigt 9 veckor med mina barn, värdefulla veckor.

Visst, familjer lever ofta i olika realiteter. Orsakerna till att inte ta ut familjeledighet är varierande. Oftast tenderar orsakerna att vara ekonomiska och arbetsrelaterade. I reformen har det glädjande nog beaktats olika former av jobb, även företagare och frilansjobbare. Alla ska ha lika möjligheter att tillbringa tid hemma, och pappan ska kunna ta ut sin föräldraledighet som mamman. Reformen skickar en viktig signal till arbetsgivare för arbetsplatserna har en central roll i att uppmuntra pappor att ta ut familjeledighet.

Reformen kommer lämpligt i en tid av stigande födelsetal i Finland, en coronatidens babyboom. I torsdags lanserades den nya moderskapsförpackningen, och denna gång har satsningen varit på kvalitet framom kvantitet.

Igår slog även riksdagens finansutskott fast hur riksdagens tilläggsanslag i nästa års statsbudget, de så kallade julklappspengarna, ska fördelas. I den ingår massor med mindre projekt som är lokalt, men även nationellt, viktiga.

Bland projekten finns flera infrastrukturprojekt till Österbotten, bland annat planeringsanslag till Ytterjeppokorsningen där riksvägarna 8 och 19 möts. Planeringsmedel beviljades även till cykelvägar i Malax samt förbättring av vägar i Korsholm, Närpes och Kristinestad. Så detta år, ifjol fanns fler vägsatsningar till den norra delen av svenska Österbotten.

Bland julklappspengarna finns även medel för andra viktiga ändamål som till exempel att andelslaget Viexpo får 150.000 euro och restaureringen av Vega-skeppet 70.000 euro. Själv ser jag det otroligt viktigt att medel beviljas till främjande av läskunnighet, Ungt företagande, Företagsbyn samt 1.35 miljoner euro till Konsttestarna.

Konsttestarna är Finlands största program för konstfostran då alla åttondeklassister i landet får ta del av högklassiga konstupplevelser. Erfarenheterna av detta har varit otroligt goda, dels har de unga fått ta del av nya upplevelser men även konstfältet har fått nyttig respons för att kunna utveckla sin verksamhet för att nå yngre publik. Fint det får en fortsättning.

Detta är min sista kolumn i ÖT i år och jag vill därför önska alla en riktigt fridfull jul och ett friskt nytt år.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00