Efterlängtade cykelvägarna i Malax nu ett steg närmare

10.12.2021 kl. 12:45
I årtionden har gång- och cykelvägarna mellan Vias-Paxal och Köpings-Åminne i Malax varit aktuella.

Riksdagens finansutskott slog i fredags fast hur tilläggsanslagen i nästa års statsbudget, de så kallade julklappspengarna, fördelas och här finns ett planeringsanslag på 170 000 euro för de två gång- och cykelvägarna i Malax. Malax kommun har reserverat 200 000 euro för detta i nästa års budget.


- Äntligen går dessa två gång- och cykelvägsprojekt framåt. De har varit aktuella länge och engagerat väldigt många, bland annat ur trafiksäkerhetssynvinkel. Staten kommer att satsa mera medel på cykel- och gångvägar i framtiden och de projekt som är färdigt planerade har mångfalt bättre möjligheter att bli förverkligade. De planeringspengar som nu beviljas är således ett otroligt viktigt steg för att dessa två projekt i Malax förverkligas, säger SFPs riksdagsledamot Mikko Ollikainen.

Även flera andra österbottniska vägprojekt beviljades medel. Hit hör behövliga förbättringar av Vassorvägen i Korsholm/Vörå, Blaxnäsvägen i Närpes samt Perusvägen i Kristinestad. Förutom detta kommer medel till planeringen av Ytterjeppokorsningen (riksväg 8/riksväg 19) i Nykarleby.

- I riksdagens tilläggsanslag finns ca 19 miljoner euro reserverade för infraprojekt i landet och österbottniska kustens projekt, som är väl spridda i landskapet, är värda över 1 miljon euro. Denna gång var vi bra med på kartan. Med goda argument och gott samarbete med bland annat kollegor var detta möjligt, säger Ollikainen.

Bland julklappspengarna finns även medel för andra viktiga ändamål, mera av nationell karaktär. Ollikainen gläds bland annat åt anslagen till Ungt företagande och Företagsbyn samt för de 1.35 miljoner euro till Konsttestarna som berör alla åttondeklassister i landet.

- Konsttestarna är Finlands största program för konstfostran var alla åttondeklassister i landet får ta del av högklassiga konstupplevelser.  Erfarenheterna av detta har varit otroligt goda, dels har de unga fått ta del av nya upplevelser men även konstfältet har fått nyttig respons för att kunna utveckla sin verksamhet för att nå yngre publik, säger Ollikainen.

 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00