Den nya nationalspråksstrategin stärker svenskans ställning

02.12.2021 kl. 14:40
Statsrådet godkände idag en ny nationalspråksstrategi.

Med sina 62 åtgärder ska strategin stärka allas rätt att få service på de båda nationalspråken. I nationalspråksstrategin finns många åtgärder som SFP arbetat hårt för.


- Den nya nationalspråksstrategin stärker svenskans ställning. Strategin är ambitiös och trovärdig. Med den visar vår regering att tvåspråkigheten är viktig. Jag har arbetat hårt för att många av de åtgärder vi i SFP har flaggat för att behöver göras, nu finns med i strategin, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson

I nationalspråksstrategin finns bland annat åtgärder som skall trygga tillgången till svensk- och tvåspråkig arbetskraft och på det sättet förbättra servicen på svenska. 

- Brist på svenskkunnig arbetskraft betyder sämre svensk service. Användning av svenskan minskar till exempel inom den offentliga förvaltningen och det här är något som vi måste åtgärda. Därför har vi i nationalspråksstrategin skrivit in åtgärder om att till exempel införa både omvända och anpassade språkkunskapskrav, konstaterar Henriksson. 

Det här betyder på konkret nivå att man möjliggör att det för en del av tjänsterna vid statliga myndigheter krävs utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga kunskaper i finska eller goda kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska. Istället för nuläget där majoriteten av tjänsterna kräver utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga i svenska.

- Vi vill utreda möjligheten att avlägga examen som gäller utmärkta språkkunskaper, det vill säga det så kallade ”stora språkprovet” som en del av universitetsstudierna. Sänkandet av priset på examen ska också utredas, fortsätter Henriksson.

I strategin nämns också att det svenskspråkiga utbudet på Yle ska stärkas.

Utbildningen har en central betydelse för att stärka nationalspråkens ställning. Därför innehåller strategin flera helheter och åtgärder som ska stärka inlärningen av nationalspråken. 

- Vi ska främja kontakterna mellan språkgrupperna redan från en ung ålder, bland annat genom att etablera verksamheten med vänklasser och besök av företrädare för olika språkgrupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Vi stärker och utvidgar också språkbad och språkduschar, konstaterar Henriksson.


Mer information om strategin här!
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00