Den nya nationalspråksstrategin stärker svenskans ställning

02.12.2021 kl. 14:40
Statsrådet godkände idag en ny nationalspråksstrategi.

Med sina 62 åtgärder ska strategin stärka allas rätt att få service på de båda nationalspråken. I nationalspråksstrategin finns många åtgärder som SFP arbetat hårt för.


- Den nya nationalspråksstrategin stärker svenskans ställning. Strategin är ambitiös och trovärdig. Med den visar vår regering att tvåspråkigheten är viktig. Jag har arbetat hårt för att många av de åtgärder vi i SFP har flaggat för att behöver göras, nu finns med i strategin, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson

I nationalspråksstrategin finns bland annat åtgärder som skall trygga tillgången till svensk- och tvåspråkig arbetskraft och på det sättet förbättra servicen på svenska. 

- Brist på svenskkunnig arbetskraft betyder sämre svensk service. Användning av svenskan minskar till exempel inom den offentliga förvaltningen och det här är något som vi måste åtgärda. Därför har vi i nationalspråksstrategin skrivit in åtgärder om att till exempel införa både omvända och anpassade språkkunskapskrav, konstaterar Henriksson. 

Det här betyder på konkret nivå att man möjliggör att det för en del av tjänsterna vid statliga myndigheter krävs utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga kunskaper i finska eller goda kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska. Istället för nuläget där majoriteten av tjänsterna kräver utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga i svenska.

- Vi vill utreda möjligheten att avlägga examen som gäller utmärkta språkkunskaper, det vill säga det så kallade ”stora språkprovet” som en del av universitetsstudierna. Sänkandet av priset på examen ska också utredas, fortsätter Henriksson.

I strategin nämns också att det svenskspråkiga utbudet på Yle ska stärkas.

Utbildningen har en central betydelse för att stärka nationalspråkens ställning. Därför innehåller strategin flera helheter och åtgärder som ska stärka inlärningen av nationalspråken. 

- Vi ska främja kontakterna mellan språkgrupperna redan från en ung ålder, bland annat genom att etablera verksamheten med vänklasser och besök av företrädare för olika språkgrupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Vi stärker och utvidgar också språkbad och språkduschar, konstaterar Henriksson.


Mer information om strategin här!
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00