Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning måste bättre beaktas!

03.12.2021 kl. 11:29
Idag den 3.12 firas den internationella handikappdagen

Trots att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning godkändes av FN år 2006 bildar världens över en miljard handikappade personer en av samhällets största diskriminerade grupper. De handikappade personernas liv och utveckling försvåras fortfarande av en mängd fysiska, juridiska och sociala hinder och det här oroar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, medlem av riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

- Barn och vuxna personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp utan varje individ behöver stöd och hjälp enligt sitt eget behov. Även om situationen för de handikappade är rätt så bra i Finland finns det ännu mycket att utveckla. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga måste få information om vilket slag av stöd de kan få för att klara av vardagen utan att de är tvungna att sätta sin dyrbara tid och sina krafter på att leta reda på möjligheterna, säger Rehn-Kivi.

Det är viktigt att samhället planeras så att varje individ kan vara delaktig och bli jämlikt bemött. Reformen av funktionshinderlagstiftningen har påbörjats och en ny lag om funktionshinderservice kommer att ges till riksdagen i vår. Rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i beslutsfattandet och ordnandet av service som gäller dem själva ska förstärkas. 

- Specialomsorgen flyttar över till de nya välfärdsområdena i samband med vårdreformen från början av år 2023 och planeringen av de viktiga tjänsterna för personer med olika former av funktionsnedsättning borde redan ha satt igång. De tvåspråkiga välfärdsområdena kommer att ha ett stort ansvar för att trygga att den svenskspråkiga specialomsorgen och framför allt servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning bibehålls på en hög nivå, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00