De enormt viktiga landsbygdsgymnasierna

03.12.2021 kl. 08:26

Igår firade mitt eget gymnasium, Gymnasiet i Petalax, sin 50-årsdag i festliga former. Samtidigt invigdes den splitternya gymnasiebyggnaden. Gymnasiet i Petalax, som i första hand servat unga i Malax och Korsnäs kommuner, är ett av de första svenskspråkiga landsbygdsgymnasierna i Finland. I år har gymnasiet fått föra över sin verksamhet i det ekologiskt byggda och unika träskolan, något som uppmärksammats i många olika sammanhang.

Gymnasierna har en central roll för den allmänbildande utbildningen i vårt land. Landsbygdsgymnasierna, som inledde in verksamhet på 1970-talet, är och har varit betydelsefulla för hela regioners livs- och dragningskraft men framförallt för barn och unga möjligheter att utvecklas även på landsbygden.

Tillgänglig utbildning är en jämlikhetsfråga som möjliggör en likvärdig kunskapsnivå runt om i landet, något som även varit nyckeln till att kunskapsnivån generellt är hög i Finland.  Skillnaderna i studieresultaten är lyckligtvis små och av de nordiska länderna är de regionala skillnaderna allra minst i Finland. Bakom detta ligger naturligtvis ett hårt arbete.

I Finland fortsätter föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå att påverka barnens studieval och placering på arbetsmarknaden. Även skillnaderna mellan könen håller i sig och val av utbildning är fortfarande starkt könsrelaterat.

För gymnasier i mindre kommuner har befolkningsminskningen över tid medfört problem då antalet nya elever minskat och befolkningen koncentrerats till större städer. Idag finns det sammanlagt 380 gymnasier I Finland, men en minskning med närmare 70 gymnasier har ägt rum under de senaste tio åren.  Då ett gymnasium läggs ner förlorar hela regionen viktig källa till utbildning. Gymnasierna är en viktig livskraftskälla för kommunerna.

För de unga är de viktigast att det finns har valmöjligheter.  I samband med den förlängda läroplikten, som trädde i kraft i höst, har betydelsen av andra stadiets utbildning stärkts. Fler än tidigare har nu fått en plats vid fortsatta studier, och under en två veckors tid arrangerades studieplats till 400 elever som saknade sådan. Utbildningen måste fortsätta finnas nära till hands, det är en förutsättning för välfärd.

Avslutningsvis vill jag önska alla en stillsam självständighetsdag – en dag för eftertanke och tacksamhet. På många plan rör det på sig nu globalt. Det är en enorm lycka att få leva i ett fritt och välfungerande land som Finland.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00