De enormt viktiga landsbygdsgymnasierna

03.12.2021 kl. 08:26

Igår firade mitt eget gymnasium, Gymnasiet i Petalax, sin 50-årsdag i festliga former. Samtidigt invigdes den splitternya gymnasiebyggnaden. Gymnasiet i Petalax, som i första hand servat unga i Malax och Korsnäs kommuner, är ett av de första svenskspråkiga landsbygdsgymnasierna i Finland. I år har gymnasiet fått föra över sin verksamhet i det ekologiskt byggda och unika träskolan, något som uppmärksammats i många olika sammanhang.

Gymnasierna har en central roll för den allmänbildande utbildningen i vårt land. Landsbygdsgymnasierna, som inledde in verksamhet på 1970-talet, är och har varit betydelsefulla för hela regioners livs- och dragningskraft men framförallt för barn och unga möjligheter att utvecklas även på landsbygden.

Tillgänglig utbildning är en jämlikhetsfråga som möjliggör en likvärdig kunskapsnivå runt om i landet, något som även varit nyckeln till att kunskapsnivån generellt är hög i Finland.  Skillnaderna i studieresultaten är lyckligtvis små och av de nordiska länderna är de regionala skillnaderna allra minst i Finland. Bakom detta ligger naturligtvis ett hårt arbete.

I Finland fortsätter föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och utbildningsnivå att påverka barnens studieval och placering på arbetsmarknaden. Även skillnaderna mellan könen håller i sig och val av utbildning är fortfarande starkt könsrelaterat.

För gymnasier i mindre kommuner har befolkningsminskningen över tid medfört problem då antalet nya elever minskat och befolkningen koncentrerats till större städer. Idag finns det sammanlagt 380 gymnasier I Finland, men en minskning med närmare 70 gymnasier har ägt rum under de senaste tio åren.  Då ett gymnasium läggs ner förlorar hela regionen viktig källa till utbildning. Gymnasierna är en viktig livskraftskälla för kommunerna.

För de unga är de viktigast att det finns har valmöjligheter.  I samband med den förlängda läroplikten, som trädde i kraft i höst, har betydelsen av andra stadiets utbildning stärkts. Fler än tidigare har nu fått en plats vid fortsatta studier, och under en två veckors tid arrangerades studieplats till 400 elever som saknade sådan. Utbildningen måste fortsätta finnas nära till hands, det är en förutsättning för välfärd.

Avslutningsvis vill jag önska alla en stillsam självständighetsdag – en dag för eftertanke och tacksamhet. På många plan rör det på sig nu globalt. Det är en enorm lycka att få leva i ett fritt och välfungerande land som Finland.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00