Vecka med klimatet i fokus

06.11.2021 kl. 09:15
Det har regnat så gott som hela veckan, grått och trist. Hela oktober var regntungt. Men i somras var det klarblå himmel, sol och torrt - då suktade vi efter regn. Vi hade stora skogsbränder nära i Kalajoki, samtidigt som det var stora översvämningar i Europa. Allmänt taget är vintrarna mildare nu än förr. Något är på gång med vädret.

Klimatet har varit det stora samtalsämnet i veckan. Den globala klimatkonferensen i Glasgow, där länderna gör överenskommelser kring klimatfrågor och den globala uppvärmningen, har fått stor synlighet.

Det handlar om en enorm helhet med många aspekter. Det är en kamp om koldioxidutsläpp och pengar.

Vilka är konsekvenserna om inget görs – med tanke klimatet och miljön men också kring välfärden i världen? Kommer vi att se en eskalerande flyktingkris på grund av klimatet? Ska någon ta ett större ansvar än andra? Har vi råd att låta bli att reagera?

Vi vet att vardagen ser på flera sätt annorlunda ut beroende på var du bor i Finland, även granskat ur klimatsynpunkt. Mot den här bakgrunden, att det är svårt att finna allmänna utsläppsåtgärder inom Finland, kan vi tänka oss hur det är att sammanjämka hela världen till de ambitiösa klimatmålen, som går i linje med det vad forskningen inom området säger.

Klimatdiskussionen handlar mycket om kommunikation. Många känner sig utpekade som miljöbovar, kanske speciellt på landsbygden. Den växande urbaniseringen kan skapa en omedveten polarisering då den naturliga kopplingen mellan stad och landsbygd inte finns kvar på samma sätt som tidigare, då många i städerna hade vuxit upp på landsbygden.

Tillsammans med kollegor från landsbygden får vi ofta förklara hur livet på landsbygden fungerar - på riktigt. Politiska målsättningar, bland annat kring den gröna omställningen, är nödvändigtvis inte praktiskt möjliga att genomföra över en natt utan det krävs en övergångstid och ofta också ekonomisk kompensation. Detta gäller också åt andra hållet. För egen del har jag vidgat mina vyer hur samhället fungerar i storstan, utmaningarna är i vissa fall totalt annorlunda.

Vi har inte råd med en polarisering i vårt land ur en hållbarhets synvinkel, granskat såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. Att se helheter är inte lätt då det gäller hållbarhet.

Ett exempel kom i tisdags. Helsingfors stad meddelade så att de från årsskiftet inte kommer att bjuda på kött på sina bjudningar. I sig inte fråga om stora volymer men en stark signal som skapat stor uppståndelse speciellt i landsbygds-Finland, också i Österbotten. I gengäld värms fjärrvärmen i Helsingfors med kol, fossilt bränsle, vars totala utsläpp är mångfalt mera. Allt fler värmer sina hus på landsbygden med förnyelsebart.
I städerna sköts däremot en allt större del av kollektivtrafiken med el eller gas, vilket inte är möjligt på landsbygden. Listan kunde göras längre. Att nå utsläppsmålen kan göras på olika sätt i olika delar av landet.

Vi i Finland är i många avseenden föregångare då det gäller arbete mot klimatförändringen. Förutom våra egna åtgärder har vi en teknisk kunskap som hjälper i kampen mot den globala uppvärmningen.

Vi kan alla delta i arbetet mot klimatförändringen, men det ska kunna vara okej att vi gör det på olika sätt, utan att skuldbelägga oss själva och andra för mycket.

I övrigt önskas en fin fortsättning på Svenska dagen.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00