Den övergripande säkerheten

03.11.2021 kl. 10:24
Den tekniska utvecklingen och globaliseringen av samhället har inneburit många möjligheter. Samtidigt innebär det också nya hot mot den övergripande säkerheten i samhället.

En global pandemi, som vi just nu upplever, var ett högriskscenario för dem som försöker bedöma risker mot samhällen.

 

Klimatförändringen, sårbarhet via digitaliseringen och organiserad brottslighet är andra hot mot säkerheten. På Åland har vi känt av de två förstnämnda de senaste fem åren. Stormen Alfrida, den värsta åländska stormen i levande minne, slog hårt mot samhället och elförsörjningen på landsbygden. För några år sedan slogs också mobiltelefonnätet och andra samhällsfunktioner ut av en digital överbelastningsattack.

 

Åland är demilitariserat och det är Finlands försvarsmakts uppgift att försvara demilitariseringen ifall den skulle hotas. Trots att säkerhetsläget försämrats i Östersjön, i synnerhet sedan Rysslands olagliga ockupation av Krim, är det andra hot än de direkt militära (bland annat tack vare ett trovärdigt finländskt försvar) som är mer sannolika i Finland. Därför är det viktigt att hela tiden upprätthålla en lägesbild över alla de hotbilder som finns mot samhället oavsett om det gäller extremväder, storolyckor, organiserad brottslighet, cyberhot eller pandemier.

 

Vid sidan av att myndigheter upprätthåller denna lägesbild ordnas i Finland en kurs för övergripande säkerhet för att gå igenom dessa hotbilder.

 

Kursen ordnas för cirka 200 personer per år och är kanske den mest prestigefyllda i hela Finland. Dit bjuds ledande beslutsfattare och tjänstemän, näringslivstoppar, journalister, kulturpersonligheter, forskare och andra. Intresset att delta är stort och det är omöjligt att köpa en plats på kursen. Man kan enbart bli inbjuden av den kommitté som upprätthåller kursen. Jag deltog i kursen som ordnades i januari 2016 och den skapade stora intryck på mig. Då jag bläddrade i matrikeln som listade alla som gått kursen genom åren såg jag rätt få åländska namn. Huvudanledningen till det är säkert att kursen bara ordnats på finska.

 

Då tidigare försvarsminister Jussi Niinistö besökte Åland under 2018 kastade jag i en diskussion fram en tanke om att ordna en åländsk specialkurs på svenska. Jag tänkte inte mer på saken efter det, och antagligen var jag inte den enda som hade tänkt på saken. För nu förra veckan ordnades en specialkurs för Åland, den första kursen på svenska genom tiderna.

 

Primus motor bakom ordnandet har varit Anu Sallinen på Försvarsministeriet som också är Ålands kontaktperson i ministeriet. Hon är ytterst professionell och en stor Ålandsvän. Det är hon som i praktiken lyckats ro i land kursen och som säkrat finansieringen för den, eftersom det verkligen inte är gratis att ordna då både arrangemangen och föreläsarna håller toppklass.

 

Specialkursen samlade drygt 30 inbjudna ålänningar, samt knappt 20 från statsförvaltningen och staben, till en veckas kurs.

 

Vid sidan av att ge en inblick i arbetet med den övergripande säkerheten samt hotbilder handlar kursen om att öka samverkan mellan centrala aktörer, en oerhört viktig sak för både Åland och Finland som helhet. Det lyckades man med.

 

Första specialkursen ordnades år 1986. Det tog 35 år innan den första kursen ordnades på svenska. Med tanke på hur nöjda alla var och att man nådde målsättningarna så både tror och hoppas jag att det inte kommer dröja mer än fem år innan nästa specialkurs ordnas för nya åländska deltagare.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00