Den övergripande säkerheten

03.11.2021 kl. 10:24
Den tekniska utvecklingen och globaliseringen av samhället har inneburit många möjligheter. Samtidigt innebär det också nya hot mot den övergripande säkerheten i samhället.

En global pandemi, som vi just nu upplever, var ett högriskscenario för dem som försöker bedöma risker mot samhällen.

 

Klimatförändringen, sårbarhet via digitaliseringen och organiserad brottslighet är andra hot mot säkerheten. På Åland har vi känt av de två förstnämnda de senaste fem åren. Stormen Alfrida, den värsta åländska stormen i levande minne, slog hårt mot samhället och elförsörjningen på landsbygden. För några år sedan slogs också mobiltelefonnätet och andra samhällsfunktioner ut av en digital överbelastningsattack.

 

Åland är demilitariserat och det är Finlands försvarsmakts uppgift att försvara demilitariseringen ifall den skulle hotas. Trots att säkerhetsläget försämrats i Östersjön, i synnerhet sedan Rysslands olagliga ockupation av Krim, är det andra hot än de direkt militära (bland annat tack vare ett trovärdigt finländskt försvar) som är mer sannolika i Finland. Därför är det viktigt att hela tiden upprätthålla en lägesbild över alla de hotbilder som finns mot samhället oavsett om det gäller extremväder, storolyckor, organiserad brottslighet, cyberhot eller pandemier.

 

Vid sidan av att myndigheter upprätthåller denna lägesbild ordnas i Finland en kurs för övergripande säkerhet för att gå igenom dessa hotbilder.

 

Kursen ordnas för cirka 200 personer per år och är kanske den mest prestigefyllda i hela Finland. Dit bjuds ledande beslutsfattare och tjänstemän, näringslivstoppar, journalister, kulturpersonligheter, forskare och andra. Intresset att delta är stort och det är omöjligt att köpa en plats på kursen. Man kan enbart bli inbjuden av den kommitté som upprätthåller kursen. Jag deltog i kursen som ordnades i januari 2016 och den skapade stora intryck på mig. Då jag bläddrade i matrikeln som listade alla som gått kursen genom åren såg jag rätt få åländska namn. Huvudanledningen till det är säkert att kursen bara ordnats på finska.

 

Då tidigare försvarsminister Jussi Niinistö besökte Åland under 2018 kastade jag i en diskussion fram en tanke om att ordna en åländsk specialkurs på svenska. Jag tänkte inte mer på saken efter det, och antagligen var jag inte den enda som hade tänkt på saken. För nu förra veckan ordnades en specialkurs för Åland, den första kursen på svenska genom tiderna.

 

Primus motor bakom ordnandet har varit Anu Sallinen på Försvarsministeriet som också är Ålands kontaktperson i ministeriet. Hon är ytterst professionell och en stor Ålandsvän. Det är hon som i praktiken lyckats ro i land kursen och som säkrat finansieringen för den, eftersom det verkligen inte är gratis att ordna då både arrangemangen och föreläsarna håller toppklass.

 

Specialkursen samlade drygt 30 inbjudna ålänningar, samt knappt 20 från statsförvaltningen och staben, till en veckas kurs.

 

Vid sidan av att ge en inblick i arbetet med den övergripande säkerheten samt hotbilder handlar kursen om att öka samverkan mellan centrala aktörer, en oerhört viktig sak för både Åland och Finland som helhet. Det lyckades man med.

 

Första specialkursen ordnades år 1986. Det tog 35 år innan den första kursen ordnades på svenska. Med tanke på hur nöjda alla var och att man nådde målsättningarna så både tror och hoppas jag att det inte kommer dröja mer än fem år innan nästa specialkurs ordnas för nya åländska deltagare.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15