Den övergripande säkerheten

03.11.2021 kl. 10:24
Den tekniska utvecklingen och globaliseringen av samhället har inneburit många möjligheter. Samtidigt innebär det också nya hot mot den övergripande säkerheten i samhället.

En global pandemi, som vi just nu upplever, var ett högriskscenario för dem som försöker bedöma risker mot samhällen.

 

Klimatförändringen, sårbarhet via digitaliseringen och organiserad brottslighet är andra hot mot säkerheten. På Åland har vi känt av de två förstnämnda de senaste fem åren. Stormen Alfrida, den värsta åländska stormen i levande minne, slog hårt mot samhället och elförsörjningen på landsbygden. För några år sedan slogs också mobiltelefonnätet och andra samhällsfunktioner ut av en digital överbelastningsattack.

 

Åland är demilitariserat och det är Finlands försvarsmakts uppgift att försvara demilitariseringen ifall den skulle hotas. Trots att säkerhetsläget försämrats i Östersjön, i synnerhet sedan Rysslands olagliga ockupation av Krim, är det andra hot än de direkt militära (bland annat tack vare ett trovärdigt finländskt försvar) som är mer sannolika i Finland. Därför är det viktigt att hela tiden upprätthålla en lägesbild över alla de hotbilder som finns mot samhället oavsett om det gäller extremväder, storolyckor, organiserad brottslighet, cyberhot eller pandemier.

 

Vid sidan av att myndigheter upprätthåller denna lägesbild ordnas i Finland en kurs för övergripande säkerhet för att gå igenom dessa hotbilder.

 

Kursen ordnas för cirka 200 personer per år och är kanske den mest prestigefyllda i hela Finland. Dit bjuds ledande beslutsfattare och tjänstemän, näringslivstoppar, journalister, kulturpersonligheter, forskare och andra. Intresset att delta är stort och det är omöjligt att köpa en plats på kursen. Man kan enbart bli inbjuden av den kommitté som upprätthåller kursen. Jag deltog i kursen som ordnades i januari 2016 och den skapade stora intryck på mig. Då jag bläddrade i matrikeln som listade alla som gått kursen genom åren såg jag rätt få åländska namn. Huvudanledningen till det är säkert att kursen bara ordnats på finska.

 

Då tidigare försvarsminister Jussi Niinistö besökte Åland under 2018 kastade jag i en diskussion fram en tanke om att ordna en åländsk specialkurs på svenska. Jag tänkte inte mer på saken efter det, och antagligen var jag inte den enda som hade tänkt på saken. För nu förra veckan ordnades en specialkurs för Åland, den första kursen på svenska genom tiderna.

 

Primus motor bakom ordnandet har varit Anu Sallinen på Försvarsministeriet som också är Ålands kontaktperson i ministeriet. Hon är ytterst professionell och en stor Ålandsvän. Det är hon som i praktiken lyckats ro i land kursen och som säkrat finansieringen för den, eftersom det verkligen inte är gratis att ordna då både arrangemangen och föreläsarna håller toppklass.

 

Specialkursen samlade drygt 30 inbjudna ålänningar, samt knappt 20 från statsförvaltningen och staben, till en veckas kurs.

 

Vid sidan av att ge en inblick i arbetet med den övergripande säkerheten samt hotbilder handlar kursen om att öka samverkan mellan centrala aktörer, en oerhört viktig sak för både Åland och Finland som helhet. Det lyckades man med.

 

Första specialkursen ordnades år 1986. Det tog 35 år innan den första kursen ordnades på svenska. Med tanke på hur nöjda alla var och att man nådde målsättningarna så både tror och hoppas jag att det inte kommer dröja mer än fem år innan nästa specialkurs ordnas för nya åländska deltagare.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00