Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

27.10.2021 kl. 14:50
Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.

Ärade talman,

 

Det är av högsta vikt att riksdagen en gång per valperiod får behandla Finlands EU-politik som en bred och djup helhet. Jag vill också tacka ordförande för stora utskottet, Satu Hassi, för att hon så väl har hållit i trådarna.

 

Redogörelsens stora teman är de förändrade stormaktsförhållandena, klimatfrågan och målsättningarna för en hållbar utveckling. Jag vill också särskilt lyfta fram migrationen. Migrationen påverkar många faktorer som anknyter till välfärden och tryggheten i samhället.

SFP:s och svenska riksdagsgruppens ståndpunkt är att ett starkt EU-medlemskap ligger i Finlands intresse. Finland är ett öppet samhälle och har en ekonomi som är beroende av exporten och investeringarna.

Finland är i högsta grad en del av EU:s inre marknad. EU:s återhämtning bygger på en hållbar tillväxt. Nya arbetsplatser ska skapas genom att främja den gröna och digitala omställningen.

Och det kan inte betonas tillräckligt: Omställningen inom EU till en klimatneutral ekonomi ska vara en central konkurrensfaktor som öppnar nya möjligheter – som ger nya jobb, utbildningsmöjligheter, forskningsprojekt och i slutändan export.

 

Vi vill se en union där demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande mänskliga rättigheterna ligger i botten för politiken. EU:s värderingar ska bygga på jämställdhet, antirasism och könsminoriteters likabehandling.

För SFP är det viktigt att vart och ett land bär ansvar för sin egen skuldsättning och den sociala tryggheten bäst sköts av medlemsländerna själva.

Under förra veckans toppmöte i Bryssel prövades rättsstatsprincipen hårt. Polens regering har genom målmedvetna åtgärder äventyrat landets domstolsväsendes oavhängighet. Jag var själv förra vecka i Polen och det som sker där är mycket oroväckande – även kränkningarna av mänskliga rättigheter, alldeles särskilt kvinnors rätt till sexualhälsa och rätten till abort.

Vi anser att det är bra att statsminister Marin har varit tydlig då hon förutsätter att EU-kommissionen bör reagera på situationen i Polen med alla metoder som kommissionen har. Det betyder också att finansieringsvapnet kan tillgripas. Här kan vi också notera att utfästelsen att inte ge EU-stöd till regioner som deklarerat sig hbtq-fria ledde till resultat. De homofoba deklarationerna drogs till största delen tillbaka.

 

Ärade talman,

Enskilda länders kränkningar av rättsstatsprincipen skymmer lätt undan de stora visioner för Europa som man varje dag arbetar för inom unionen. Precis som det konstateras i redogörelsen har EU-medlemskapet för oss finländare betytt låga räntenivåer, frihet att som EU-medborgare resa och arbeta och studera med stöd av Erasmusprogrammet på unionens område. Dessutom har vi kunnat räkna med kännbar finansiering av många nationella forsknings- och investeringsprojekt.

Det vi behöver den Europeiska unionen mest för är naturligtvis klimatfrågan som inte kan vänta, utan kräver målmedvetna insatser som Europa har nytta av att samordna.

 

I fokus nu är det så kallade 55-beredskapspaketet ”fit for 55” – ett omfattande paket som ska se till att de förpliktelser som finns i EU:s klimatlag blir genomförda i praktiken. Programmet är ambitiöst med nya energilösningar, klimatsnålare trafiksystem och flera andra åtgärder. För oss i SFP är det viktigt att vi kan få till stånd åtgärder som är trovärdiga och förenliga med Parisavtalets löften.

Vi delar den grundsyn som finns i redogörelsen: Utsläppshandeln har en central roll för att nå ett koldioxidneutralt samhälle.  Genom enhetlig och tillräckligt hög prissättning av utsläpp uppnås utsläppsminskningsmålen mest kostnadseffektivt.

 

I redogörelsen understryks att medlemsländerna bör nå enighet om att förnya den gemensamma asylpolitiken, med en stark grund i våra internationella människorättsförpliktelser. Det är viktigt att dela ansvaret för skyddet av flyktingar och situationen i Afghanistan understryker det.

Varken hybridhot från Belarus där utsatta flyktingar hänsynslöst används som människosköldar, eller flyktingkriser, bör kunna vara orsak till att ge avkall på våra värderingar. Särskilt behöver vi ta hänsyn till kvinnors, barns och andra sårbara gruppers behov av skydd.

 

Europa behöver vara attraktivt för migration av olika slag, för att balansera försörjningskvoten i ett åldrande samhälle. Att locka till oss arbetsrelaterad invandring, familjer som varaktigt vill bo här är det vi nu borde jobba på. Det är inte bara vädret som kan kännas svårt för inflyttare. Samhällsklimatet behöver bli välkomnande och inkluderande också.

Vår framtid kan inte byggas på rädsla för andra människor. Vi kan lyckas med integrationen om vi vill.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00