Att hålla huvudet kallt

25.10.2021 kl. 13:11
Det är tuffa tider och det är lätt att bli frustrerad och irriterad. Samtidigt lever vi i ett tidevarv där det kanske mer än någonsin är fokus på det negativa framom det positiva.

Inte minst sociala medier har bidragit till den utvecklingen. Känslor skapar engagemang som driver sociala mediers algoritmer. Ilska är en stark känsla som verkar lättare att uttrycka än positiva känslor och som gjort narrativet i samhällsdebatten mer negativ.

Problemet är att det negativa lätt blir destruktivt. Alla vet att ett lag presterar sämre om det är dålig stämning, eller se på dagens USA som blivit så polariserat att nästan allt blivit partipolitik. De båda sidorna blir bara argare och argare på varandra trots att alla är amerikaner och de flesta gör sitt bästa varje dag. Samhället som helhet lider när färre har som målsättning att försöka komma överens.

Samma trender syns på olika sätt i hela världen, också här hemma. Med det sagt finns det så klart många gånger då det är motiverat att bli frustrerad. Det viktiga är dock att de känslorna kanaliseras till rätt adress och att man försöker vara konstruktiv. För annars slutar andra att lyssna och då spelar det ingen roll vems fel det är. Resultatet blir då att man inte kommer framåt, och man måste fundera på vem som vinner eller förlorar mest på det.

Det har funnits mornar då jag dragit fram gnällspiken ur byrålådan och tagit fram offerkoftan från garderoben. Men varje gång jag sett mig i spegeln har jag insett att de måste läggas tillbaka om man vill få något framåt. Om man lägger sig arg på soffan med taggarna utåt låter man de andra vinna. Även de dagar man är arg gäller det att hålla fokus, perspektiven och att vara rationell. För om man låter de andra komma under skinnet förlorar man, och jag avskyr att förlora om det handlar om viktiga saker för Åland. Därför ger jag aldrig upp förrän man försökt varje möjlig väg.

Det har funnits gånger vi ändå förlorat, som exempelvis striden om vindkraftstödet. Men vetskapen att man gjort varenda sak man kunde göra gör det möjligt att gå vidare och fokusera på nästa match i stället. Vissa matcher har mer betydelse än andra, och då måste formen vara på topp. En av de svåraste jag varit med om var att få klumpsumman höjd med ett nytt ekonomiskt system. Det fanns många gånger det skulle ha varit enkelt att ge upp. Varje gång sa jag till mig själv att vi på Åland aldrig ger upp så här nära.

Statistikcentralens befolkningsprognos för två veckor sedan visar att Ålands avräkning kommer vara 13 miljoner euro högre år 2040 (räknat på nuvarande penningvärde och skatteintäkter) utan att vi överhuvudtaget behöver strida med finansministeriet, tack vare det nya ekonomiska systemet. Tur att vi inte gav upp.

Nu låter det som om allt skulle vara ett nollsummespel, vilket det självklart inte är. Oftast kan man hitta lösningar som är bra för alla parter bara man är redo att diskutera och kompromissa. Men det är inte alltid enkelt då frustrationen och irritationen vuxit. Det som brukar hjälpa mig hålla huvudet kallt är att fokusera på målet samt kontinuerligt evaluera alla andra möjliga vägar framåt. Om man hittar en annan väg är det ju bingo, men ofta upptäcker man att det inte finns några andra realistiska alternativ än att ta tjuren vid hornen, i stället för att sura, om man vill framåt.

Det är den inställningen som gjort att vi på Åland i 100 år lyckats utveckla självstyrelsen till vad den är idag. Man har inte gett upp, och det får vi inte göra nu heller. Det viktigaste är inte vad andra vill med Åland, utan vad vi själva vill. Så har det alltid varit och det är grunden i vår självstyrelse.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25