Fungerande föreningar skapar lokal livskraft

23.10.2021 kl. 06:46
Det är budgettider i såväl riksdagen som i våra kommuner. Parallellt med detta utarbetas just nu kommunstrategier för mandatperioden som nyss inletts.

För kommunerna är de kommande 4 åren speciella i och med att över hälften av kommunernas personal, inkomster och utgifter flyttas till de nya välfärdsområdena. Utbildningssektorn blir central i framtidens kommun men även fritids-, kultur-, idrotts, ungdoms, planerings- och tekniska frågor får en större betydelse.

 

Dessutom får kommunerna ansvar för sysselsättningstjänsterna från 2024 vilket driver till ett aktivare samarbete mellan kommun och företag men även tredje sektorn. I kommunernas strategidiskussioner har även hållbarhetsåtgärder fått större vikt.

 

Det är i nuläget svårt att säga exakt hur penningflödet i kommunerna kommer att formas i framtiden men spelutrymmet verkar minska. Senast då krävs ett bredare samarbete, bland annat med föreningslivet och organisationer, för att kunna garantera en kvalitativ service åt invånarna.

 

Finländarna är ett föreningsaktivt folk och i relation till befolkningens storlek är mängden föreningar många. I endast Österbotten verkar ungefär 3800 föreningar. Vi som lever på landsbygden vet att föreningar har haft och har en oerhört mångsidig och viktig roll i vårt närsamhälle. Föreningarnas verksamhet har skapat många sociala kontakter, verksamhet nära dig.

 

Vi har levt nu med coronan och restriktionerna. I likhet med andra sektorer har även föreningarna tagit ett  digitalt hopp och flytta mycket verksamhet flyttades till nätet. Det har gett orsak att se över de administrativa rutinerna.

 

Föreningarna kommer att ha en central medskaparroll gällande livskraft och välmående i framtidens kommuner. Hit hör även sysselsättningsfrågor i och med att många långtidsarbetslösa sysselsätts av tredje sektorn. Speciellt i Svenskfinland har vi goda möjligheter att lyckas med detta, tack vare vår storlek och vana att samarbeta.

 

Vi är piskade att finna nya handlingsmodeller då pengarna minskar. Den aktuella Veikkausfinansieringen har en stor roll i organisationernas verksamhet vilket indirekt kan märkas i lokalsamhället.

 

Även om regeringen förra veckan beslutade om kompensation för minskade Veikkausintäkterna år 2022 kommer åren 2023 och 2024 troligen att vara ännu svårare. Det kan komma att märkas inom kultur, idrotts- ungdoms- och social- och hälsovårdssektorn.

 

Det gäller att tänka till före nu, tillsammans - kommun, föreningar och organisationer.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet 16.12.2019

Gruppanförande hållet av riksdagsgrupens ordförande Anders Adlercreutz.
16.12.2019 kl. 13:00

Remissdebatt om höjning av frontveterantillägget

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
04.12.2019 kl. 15:00

Planen för de offentliga finanserna 2020 – 2023

Gruppanförande 26.11.2019, Veronica Rehn-Kivi
26.11.2019 kl. 15:01