Finlands framgång bygger på företagande

16.10.2021 kl. 07:01
Den finländska ekonomin förväntas enligt Finlands Bank växa med 3,5 procent i år.

Sysselsättningsgraden stiger också och närmar sig regeringens mål på 75 procent. Det här är mycket positivt i coronakrisens kölvatten. Samtidigt är det så, att för att vi ska råda bot på underskottet i statsfinanserna och få ekonomin i balans borde BNP framöver växa med ca. 2 procent per år och sysselsättningsgraden borde komma upp till 78 procent. För Österbotten är det här knappast något problem.

 

För mig och SFP är det klart att tillväxt och sysselsättning inte skapas genom högre skatter. Tvärtom behöver vi en skattepolitik som ger vanliga löntagare mer i handen. Om du jobbar mer ska det synas i din plånbok. Därför är jag öppen för tanken att sänka skatten på arbetet när tidpunkten är rätt. Istället för högre skatter behöver vi mer investeringar. Här är en konkurrenskraftig företagsbeskattning central. I Sydösterbotten finns det ett stort intresse för företagande och nytänkande. Det här behöver vi uppmuntra. Jag har efterlyst en vilja att se över företagsbeskattningen. Vinster som investeras tillbaka i verksamheten kunde beskattas med en lägre samfundsskattesats, t.ex. 15 procent. Dessutom borde vi uppmuntra nya företagare att starta bolag som siktar på en stark tillväxt. Genom att befria start-up företag från att betala samfundsskatt under exempelvis de första två-tre verksamhetsåren skulle man ge en stark signal om att det lönar sig att sig att starta ett företag i Finland.

 

Just nu är bristen på arbetskraft en stor utmaning för många regioner. Därför behövs många olika åtgärder. En av dem är en större arbetskraftsinvandring. Det här förstår vi i SFP men det gör inte alla. Man kan inte göra som Sannfinländarna och likt strutsen sticka huvudet i sanden och tro att bristen på arbetskraft löses genom att försöka hindra människor att komma till vårt land. Tvärtom är det så att för att servicen ska fungera i framtiden och företagen ska ha tillräckligt med arbetskraft så behöver vi människor från andra länder. Närpes är redan ett gott exempel på detta. Många minns säkert när Sannfinländarna inför kommunalvalet lyfte upp Närpes som ett exempel på när invandring misslyckats. Mycket mera fel än så kan man inte ha.

 

Under den här regeringsperioden har vi aktivt jobbat för smidigare processer för arbetskraftsinvandringen. Regeringen har fattat beslut att det nu ska tas i bruk en expressfil för specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar i tillståndsprocesserna för arbetskraftsrelaterad invandring. Expressfilen innebär att beslutet om uppehållstillstånd ska fås inom 14 dagar. Dessutom ska vi trygga och utöka möjligheterna för personer med utländsk examen att få sin yrkeskompetens erkänd i Finland. Vi i SFP anser också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft borde avskaffas så fort som möjligt. Företagen vet själv bäst hurdana arbetstagare de behöver. Här är det onödigt med en byråkratisk tillståndsprocess.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00