Finlands framgång bygger på företagande

16.10.2021 kl. 07:01
Den finländska ekonomin förväntas enligt Finlands Bank växa med 3,5 procent i år.

Sysselsättningsgraden stiger också och närmar sig regeringens mål på 75 procent. Det här är mycket positivt i coronakrisens kölvatten. Samtidigt är det så, att för att vi ska råda bot på underskottet i statsfinanserna och få ekonomin i balans borde BNP framöver växa med ca. 2 procent per år och sysselsättningsgraden borde komma upp till 78 procent. För Österbotten är det här knappast något problem.

 

För mig och SFP är det klart att tillväxt och sysselsättning inte skapas genom högre skatter. Tvärtom behöver vi en skattepolitik som ger vanliga löntagare mer i handen. Om du jobbar mer ska det synas i din plånbok. Därför är jag öppen för tanken att sänka skatten på arbetet när tidpunkten är rätt. Istället för högre skatter behöver vi mer investeringar. Här är en konkurrenskraftig företagsbeskattning central. I Sydösterbotten finns det ett stort intresse för företagande och nytänkande. Det här behöver vi uppmuntra. Jag har efterlyst en vilja att se över företagsbeskattningen. Vinster som investeras tillbaka i verksamheten kunde beskattas med en lägre samfundsskattesats, t.ex. 15 procent. Dessutom borde vi uppmuntra nya företagare att starta bolag som siktar på en stark tillväxt. Genom att befria start-up företag från att betala samfundsskatt under exempelvis de första två-tre verksamhetsåren skulle man ge en stark signal om att det lönar sig att sig att starta ett företag i Finland.

 

Just nu är bristen på arbetskraft en stor utmaning för många regioner. Därför behövs många olika åtgärder. En av dem är en större arbetskraftsinvandring. Det här förstår vi i SFP men det gör inte alla. Man kan inte göra som Sannfinländarna och likt strutsen sticka huvudet i sanden och tro att bristen på arbetskraft löses genom att försöka hindra människor att komma till vårt land. Tvärtom är det så att för att servicen ska fungera i framtiden och företagen ska ha tillräckligt med arbetskraft så behöver vi människor från andra länder. Närpes är redan ett gott exempel på detta. Många minns säkert när Sannfinländarna inför kommunalvalet lyfte upp Närpes som ett exempel på när invandring misslyckats. Mycket mera fel än så kan man inte ha.

 

Under den här regeringsperioden har vi aktivt jobbat för smidigare processer för arbetskraftsinvandringen. Regeringen har fattat beslut att det nu ska tas i bruk en expressfil för specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar i tillståndsprocesserna för arbetskraftsrelaterad invandring. Expressfilen innebär att beslutet om uppehållstillstånd ska fås inom 14 dagar. Dessutom ska vi trygga och utöka möjligheterna för personer med utländsk examen att få sin yrkeskompetens erkänd i Finland. Vi i SFP anser också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft borde avskaffas så fort som möjligt. Företagen vet själv bäst hurdana arbetstagare de behöver. Här är det onödigt med en byråkratisk tillståndsprocess.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00