Finlands framgång bygger på företagande

16.10.2021 kl. 07:01
Den finländska ekonomin förväntas enligt Finlands Bank växa med 3,5 procent i år.

Sysselsättningsgraden stiger också och närmar sig regeringens mål på 75 procent. Det här är mycket positivt i coronakrisens kölvatten. Samtidigt är det så, att för att vi ska råda bot på underskottet i statsfinanserna och få ekonomin i balans borde BNP framöver växa med ca. 2 procent per år och sysselsättningsgraden borde komma upp till 78 procent. För Österbotten är det här knappast något problem.

 

För mig och SFP är det klart att tillväxt och sysselsättning inte skapas genom högre skatter. Tvärtom behöver vi en skattepolitik som ger vanliga löntagare mer i handen. Om du jobbar mer ska det synas i din plånbok. Därför är jag öppen för tanken att sänka skatten på arbetet när tidpunkten är rätt. Istället för högre skatter behöver vi mer investeringar. Här är en konkurrenskraftig företagsbeskattning central. I Sydösterbotten finns det ett stort intresse för företagande och nytänkande. Det här behöver vi uppmuntra. Jag har efterlyst en vilja att se över företagsbeskattningen. Vinster som investeras tillbaka i verksamheten kunde beskattas med en lägre samfundsskattesats, t.ex. 15 procent. Dessutom borde vi uppmuntra nya företagare att starta bolag som siktar på en stark tillväxt. Genom att befria start-up företag från att betala samfundsskatt under exempelvis de första två-tre verksamhetsåren skulle man ge en stark signal om att det lönar sig att sig att starta ett företag i Finland.

 

Just nu är bristen på arbetskraft en stor utmaning för många regioner. Därför behövs många olika åtgärder. En av dem är en större arbetskraftsinvandring. Det här förstår vi i SFP men det gör inte alla. Man kan inte göra som Sannfinländarna och likt strutsen sticka huvudet i sanden och tro att bristen på arbetskraft löses genom att försöka hindra människor att komma till vårt land. Tvärtom är det så att för att servicen ska fungera i framtiden och företagen ska ha tillräckligt med arbetskraft så behöver vi människor från andra länder. Närpes är redan ett gott exempel på detta. Många minns säkert när Sannfinländarna inför kommunalvalet lyfte upp Närpes som ett exempel på när invandring misslyckats. Mycket mera fel än så kan man inte ha.

 

Under den här regeringsperioden har vi aktivt jobbat för smidigare processer för arbetskraftsinvandringen. Regeringen har fattat beslut att det nu ska tas i bruk en expressfil för specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar i tillståndsprocesserna för arbetskraftsrelaterad invandring. Expressfilen innebär att beslutet om uppehållstillstånd ska fås inom 14 dagar. Dessutom ska vi trygga och utöka möjligheterna för personer med utländsk examen att få sin yrkeskompetens erkänd i Finland. Vi i SFP anser också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft borde avskaffas så fort som möjligt. Företagen vet själv bäst hurdana arbetstagare de behöver. Här är det onödigt med en byråkratisk tillståndsprocess.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00