Finlands framgång bygger på företagande

16.10.2021 kl. 07:01
Den finländska ekonomin förväntas enligt Finlands Bank växa med 3,5 procent i år.

Sysselsättningsgraden stiger också och närmar sig regeringens mål på 75 procent. Det här är mycket positivt i coronakrisens kölvatten. Samtidigt är det så, att för att vi ska råda bot på underskottet i statsfinanserna och få ekonomin i balans borde BNP framöver växa med ca. 2 procent per år och sysselsättningsgraden borde komma upp till 78 procent. För Österbotten är det här knappast något problem.

 

För mig och SFP är det klart att tillväxt och sysselsättning inte skapas genom högre skatter. Tvärtom behöver vi en skattepolitik som ger vanliga löntagare mer i handen. Om du jobbar mer ska det synas i din plånbok. Därför är jag öppen för tanken att sänka skatten på arbetet när tidpunkten är rätt. Istället för högre skatter behöver vi mer investeringar. Här är en konkurrenskraftig företagsbeskattning central. I Sydösterbotten finns det ett stort intresse för företagande och nytänkande. Det här behöver vi uppmuntra. Jag har efterlyst en vilja att se över företagsbeskattningen. Vinster som investeras tillbaka i verksamheten kunde beskattas med en lägre samfundsskattesats, t.ex. 15 procent. Dessutom borde vi uppmuntra nya företagare att starta bolag som siktar på en stark tillväxt. Genom att befria start-up företag från att betala samfundsskatt under exempelvis de första två-tre verksamhetsåren skulle man ge en stark signal om att det lönar sig att sig att starta ett företag i Finland.

 

Just nu är bristen på arbetskraft en stor utmaning för många regioner. Därför behövs många olika åtgärder. En av dem är en större arbetskraftsinvandring. Det här förstår vi i SFP men det gör inte alla. Man kan inte göra som Sannfinländarna och likt strutsen sticka huvudet i sanden och tro att bristen på arbetskraft löses genom att försöka hindra människor att komma till vårt land. Tvärtom är det så att för att servicen ska fungera i framtiden och företagen ska ha tillräckligt med arbetskraft så behöver vi människor från andra länder. Närpes är redan ett gott exempel på detta. Många minns säkert när Sannfinländarna inför kommunalvalet lyfte upp Närpes som ett exempel på när invandring misslyckats. Mycket mera fel än så kan man inte ha.

 

Under den här regeringsperioden har vi aktivt jobbat för smidigare processer för arbetskraftsinvandringen. Regeringen har fattat beslut att det nu ska tas i bruk en expressfil för specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar i tillståndsprocesserna för arbetskraftsrelaterad invandring. Expressfilen innebär att beslutet om uppehållstillstånd ska fås inom 14 dagar. Dessutom ska vi trygga och utöka möjligheterna för personer med utländsk examen att få sin yrkeskompetens erkänd i Finland. Vi i SFP anser också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft borde avskaffas så fort som möjligt. Företagen vet själv bäst hurdana arbetstagare de behöver. Här är det onödigt med en byråkratisk tillståndsprocess.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00