Viktigt med svenskspråkig räddningsutbildning i Finland

11.10.2021 kl. 10:22
Jag har ringt det allmänna nödnumret, 112, en gång i mitt liv då en anställd på en dåvarande arbetsplats i Helsingfors fick plötslig och kraftig magsmärta. I sådana situationer vill man att någon snabbt ska svara och att den personen kan ens modersmål eftersom man själv ofta är både skärrad och oroad.

Tyvärr finns det en del tidigare exempel på ambulanser som skickats till fel ställe på grund av bristande språkkunskaper. Varje sådant fall är ett fall för mycket. Det här verkar dock, enligt mina uppgifter, tack och lov ha blivit bättre då man sett över rutinerna och samarbetet mellan olika nödcentraler i nödcentralsverket. Det är viktigt. Samtidigt är det ett bevis på hur viktigt det är med räddningspersonal, samt larmoperatörer som kan svenska i Finland. För det behövs också svenskspråkig utbildning.

 

På Åland är alarmcentralen underställd självstyrelsen, inte det statliga nödcentralsverket. Det gör att det på Åland aldrig funnits några problem med service på svenska. Däremot har Åland behov av räddningsutbildning på svenska för de som exempelvis ska bli yrkesbrandmän så att inte alla skulle behöva gå den i Sverige. Det är inte bara Åland som har behov av en svenskspråkig utbildning, utan hela Finlands kust skulle ha det. Det borde vara en självklarhet att sådan utbildning ordnas, men tyvärr är det inte det.

 

I Finland är räddningsutbildningen förlagd till Kuopio. Där finns i praktiken ingen beredskap att ordna svenskspråkig utbildning trots att man enligt lagen har ansvar för det. Av den anledningen har svenskspråkig räddningsutbildning inte ordnats på 10 år.

 

Kuopio är en vacker stad, men den är långt ifrån Åland och svenskbygderna i Finland. Därför arbetar jag och många andra nu för att flytta ansvaret för den svenskspråkiga utbildningen från Kuopio till Helsingfors räddningsskola.

 

Helsingfors har nämligen en egen utbildning eftersom staden har vissa specialbehov. Där utbildas brandmän också för att exempelvis kunna släcka riktigt höga höghus (ja, Helsingfors har nuförtiden skyskrapor med bland annat Fiskehamnens nya 134 och 124 meter höga bostadshus). Dessutom behöver man ha specialkunskap för att släcka en eventuell brand i Helsingfors tunnelbana – metron.

 

Helsingfors räddningskola skulle vara perfekt för att kunna ordna också svenskspråkig utbildning, men för det behövs ett statligt beslut. Med den saken arbetar vi nu för fullt gentemot inrikesministeriet. Riksdagens förvaltningsutskott, där jag är medlem, godkände förra veckan också enhälligt en skrivning om att regeringen måste säkerställa den svenskspråkiga räddningsutbildningen.

 

I övriga områden inom den så kallade inre säkerheten fungerar den svenskspråkiga utbildningen. På den nya svenskspråkig grundkursen för poliser är tre av 25 antagna ålänningar. Det finns stort behov av mer svenskspråkig vidareutbildning på polisskolan, men grundutbildningen fungerar mycket bra och är en oerhört högklassig utbildning.

 

Nästa år inleds också en ny grundutbildning för sjöbevakare där jag har förhoppning om att ungefär hälften som antas ska vara ålänningar. Kursen lockade väldigt många sökande med ytterst hög klass, har gränsbevakningens ledning berättat åt mig. De var väldigt nöjda med det, vilket jag också är.

 

Jag konstaterade därför att det är ett bevis på varför det är så viktigt att svenskspråkiga kurser regelbundet ordnas. Vi har fått lyfta frågan rätt många gånger de senaste åren, men jag är väldigt glad att sjöbevakarkursen nu ordnas.

 

Den kunde fungera som ett bra exempel också för räddningsutbildningen. Arbetet för en sådan fortsätter både i och utanför riksdagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00