Kolumn

En arbetsseger med våra skolkuratorer

09.10.2021 kl. 06:49

I ett otal olika repriser har finländarnas mentala hälsa debatterats flitigt i riksdagen under hösten.

Den psykiska ohälsan gäller alla åldersgrupper men det berör just nu speciellt barn och unga. Behovet av hjälp och att se unga har ökat massor under coronatiden. Känslan av ensamhet och ångest har enligt färska undersökningar ökat lavinartat speciellt bland flickor. Verkligen oroväckande, ur flera olika perspektiv.

Barn och ungas behov av psykolog-och kuratorstjänster har stigit stadigt i Finland under 2010-talet. En delorsak till den stigande siffran kan vara att tröskeln att söka stöd från psykolog- och kuratorstjänster har minskat, det har blivit mer accepterat att tala om psykisk ohälsa och ensamhet. Samtidigt lever vi i ett allt snabbare samhälle, där många är ständigt online på sociala medier. Det i sin tur ställer sina egna utmaningar på barn och unga.

Det finns stora skillnader på tillgången av psykolog-och kuratorstjänsterna i våra grundskolor. Framför allt i Svenskfinland råder en stor variation i tillgången på elevvård. Enligt en enkät utförd av YLE år 2019 framkom att antalet elever per skolpsykolog i nyländska kommuner som Sjundeå, Hangö och Kyrkslätt var under 300, medan motsvarande siffra i Pedersöre var över 1400.

Även THL:s och Utbildningsstyrelsens utförda enkät under hösten 2020 pekar på alarmerande siffror om kommuner där en skolpsykolog kan ha upp till tvåtusen elever på sitt ansvar. Psykologförbundet har sen länge varnat om att det fattas hundratals psykologer och kuratorer i vårt land.

Ett stort problem är att det råder en fortsatt brist på svenskspråkiga sådana. Speciellt i Österbotten har det varit stora utmaningar att rekrytera skolpsykologer, vilket vi för vår del poängterat i debatten i riksdagen.

I torsdags överlät regeringen lagförslaget om bindande personaldimensionering av skolpsykologer och kuratorer till riksdagen. Nu vill man att en skolkurator får ansvara för högst 670 elever och en skolpsykolog i sin tur för 780 elever.

I lagens utkastskede fanns ett alternativt förslag på att skolkuratorerna skulle ha studier i socialt arbete, vilket en stor del av de nuvarande svenskspråkiga skolkuratorerna inte har. De har utbildat sig på Åbo Akademi i Vasa med utvecklingspsykologi som huvudämne. Ifall det här förslaget skulle ha blivit verklighet skulle dessa ha blivit obehöriga vilket skulle ha haft enorma konsekvenser för de österbottniska kommunerna.

I slutgiltiga lagförslaget har nu, efter utlåtanderundan och aktiv intressebevakning, de svenska utmaningarna beaktats och förbättrats. De som jobbar som skolkuratorer på svenska idag fortsätta jobba som behöriga, samtidigt som Åbo Akademi kan i fortsättningen utbilda kuratorer genom att erbjuda långt biämne i socialt arbete. Detta är en arbetsvinst för vårt svenskspråkiga fält men framförallt för våra barn och unga. Viktigt också att tillräckligt med skolpsykologer utbildas i fortsättningen och att de finns nära eleverna i deras vardag.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15