En arbetsseger med våra skolkuratorer

09.10.2021 kl. 06:49
I ett otal olika repriser har finländarnas mentala hälsa debatterats flitigt i riksdagen under hösten.

Den psykiska ohälsan gäller alla åldersgrupper men det berör just nu speciellt barn och unga. Behovet av hjälp och att se unga har ökat massor under coronatiden. Känslan av ensamhet och ångest har enligt färska undersökningar ökat lavinartat speciellt bland flickor. Verkligen oroväckande, ur flera olika perspektiv.

Barn och ungas behov av psykolog-och kuratorstjänster har stigit stadigt i Finland under 2010-talet. En delorsak till den stigande siffran kan vara att tröskeln att söka stöd från psykolog- och kuratorstjänster har minskat, det har blivit mer accepterat att tala om psykisk ohälsa och ensamhet. Samtidigt lever vi i ett allt snabbare samhälle, där många är ständigt online på sociala medier. Det i sin tur ställer sina egna utmaningar på barn och unga.

Det finns stora skillnader på tillgången av psykolog-och kuratorstjänsterna i våra grundskolor. Framför allt i Svenskfinland råder en stor variation i tillgången på elevvård. Enligt en enkät utförd av YLE år 2019 framkom att antalet elever per skolpsykolog i nyländska kommuner som Sjundeå, Hangö och Kyrkslätt var under 300, medan motsvarande siffra i Pedersöre var över 1400.

Även THL:s och Utbildningsstyrelsens utförda enkät under hösten 2020 pekar på alarmerande siffror om kommuner där en skolpsykolog kan ha upp till tvåtusen elever på sitt ansvar. Psykologförbundet har sen länge varnat om att det fattas hundratals psykologer och kuratorer i vårt land.

Ett stort problem är att det råder en fortsatt brist på svenskspråkiga sådana. Speciellt i Österbotten har det varit stora utmaningar att rekrytera skolpsykologer, vilket vi för vår del poängterat i debatten i riksdagen.

I torsdags överlät regeringen lagförslaget om bindande personaldimensionering av skolpsykologer och kuratorer till riksdagen. Nu vill man att en skolkurator får ansvara för högst 670 elever och en skolpsykolog i sin tur för 780 elever.

I lagens utkastskede fanns ett alternativt förslag på att skolkuratorerna skulle ha studier i socialt arbete, vilket en stor del av de nuvarande svenskspråkiga skolkuratorerna inte har. De har utbildat sig på Åbo Akademi i Vasa med utvecklingspsykologi som huvudämne. Ifall det här förslaget skulle ha blivit verklighet skulle dessa ha blivit obehöriga vilket skulle ha haft enorma konsekvenser för de österbottniska kommunerna.

I slutgiltiga lagförslaget har nu, efter utlåtanderundan och aktiv intressebevakning, de svenska utmaningarna beaktats och förbättrats. De som jobbar som skolkuratorer på svenska idag fortsätta jobba som behöriga, samtidigt som Åbo Akademi kan i fortsättningen utbilda kuratorer genom att erbjuda långt biämne i socialt arbete. Detta är en arbetsvinst för vårt svenskspråkiga fält men framförallt för våra barn och unga. Viktigt också att tillräckligt med skolpsykologer utbildas i fortsättningen och att de finns nära eleverna i deras vardag.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 19.9.2019, svenska riksdagsgruppen, Anders Adlercreutz
19.09.2019 kl. 18:01

Regeringen Rinnes regeringsprogram

Gruppanförande hållet av gruppordförande, riksdagsman Anders Adlercreutz,11.6.2019
11.06.2019 kl. 21:09

Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderarens frågor 30.4.2019

Den finskspråkiga versionen är den officiella
30.04.2019 kl. 10:43

HEMSIDAN UPPDATERAS UNDER APRIL MÅNAD

Svenska riksdagsgruppen består efter riksdagsvalet 2019 av följande ledamöter:
23.04.2019 kl. 08:50

Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi
04.03.2019 kl. 13:00

Interpellation om läget i äldreomsorgen

Interpellationsdebatt 6.2.2019. Gruppanförande hållet av Anna-Maja Henriksson,
06.02.2019 kl. 15:00