En arbetsseger med våra skolkuratorer

09.10.2021 kl. 06:49
I ett otal olika repriser har finländarnas mentala hälsa debatterats flitigt i riksdagen under hösten.

Den psykiska ohälsan gäller alla åldersgrupper men det berör just nu speciellt barn och unga. Behovet av hjälp och att se unga har ökat massor under coronatiden. Känslan av ensamhet och ångest har enligt färska undersökningar ökat lavinartat speciellt bland flickor. Verkligen oroväckande, ur flera olika perspektiv.

Barn och ungas behov av psykolog-och kuratorstjänster har stigit stadigt i Finland under 2010-talet. En delorsak till den stigande siffran kan vara att tröskeln att söka stöd från psykolog- och kuratorstjänster har minskat, det har blivit mer accepterat att tala om psykisk ohälsa och ensamhet. Samtidigt lever vi i ett allt snabbare samhälle, där många är ständigt online på sociala medier. Det i sin tur ställer sina egna utmaningar på barn och unga.

Det finns stora skillnader på tillgången av psykolog-och kuratorstjänsterna i våra grundskolor. Framför allt i Svenskfinland råder en stor variation i tillgången på elevvård. Enligt en enkät utförd av YLE år 2019 framkom att antalet elever per skolpsykolog i nyländska kommuner som Sjundeå, Hangö och Kyrkslätt var under 300, medan motsvarande siffra i Pedersöre var över 1400.

Även THL:s och Utbildningsstyrelsens utförda enkät under hösten 2020 pekar på alarmerande siffror om kommuner där en skolpsykolog kan ha upp till tvåtusen elever på sitt ansvar. Psykologförbundet har sen länge varnat om att det fattas hundratals psykologer och kuratorer i vårt land.

Ett stort problem är att det råder en fortsatt brist på svenskspråkiga sådana. Speciellt i Österbotten har det varit stora utmaningar att rekrytera skolpsykologer, vilket vi för vår del poängterat i debatten i riksdagen.

I torsdags överlät regeringen lagförslaget om bindande personaldimensionering av skolpsykologer och kuratorer till riksdagen. Nu vill man att en skolkurator får ansvara för högst 670 elever och en skolpsykolog i sin tur för 780 elever.

I lagens utkastskede fanns ett alternativt förslag på att skolkuratorerna skulle ha studier i socialt arbete, vilket en stor del av de nuvarande svenskspråkiga skolkuratorerna inte har. De har utbildat sig på Åbo Akademi i Vasa med utvecklingspsykologi som huvudämne. Ifall det här förslaget skulle ha blivit verklighet skulle dessa ha blivit obehöriga vilket skulle ha haft enorma konsekvenser för de österbottniska kommunerna.

I slutgiltiga lagförslaget har nu, efter utlåtanderundan och aktiv intressebevakning, de svenska utmaningarna beaktats och förbättrats. De som jobbar som skolkuratorer på svenska idag fortsätta jobba som behöriga, samtidigt som Åbo Akademi kan i fortsättningen utbilda kuratorer genom att erbjuda långt biämne i socialt arbete. Detta är en arbetsvinst för vårt svenskspråkiga fält men framförallt för våra barn och unga. Viktigt också att tillräckligt med skolpsykologer utbildas i fortsättningen och att de finns nära eleverna i deras vardag.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00