Säkerhetsläget och internationella avtal

24.07.2021 kl. 11:37
Senior Fellow vid tankesmedjan Frivärld, Patrik Oksanen, intervjuades i Ålandstidningen förra veckan. Patrik är en av Sveriges främsta och aktivaste försvars- och säkerhetspolitiska debattörer.

Det är alltid intressant att läsa hans synpunkter. På en tankesmedja är det möjligt att ta ut svängarna i debatten lite mer än det är för någon inom exempelvis utrikesförvaltningen.

 

Några kommentarer. För det första gällande säkerhetsläget. Det är tyvärr utan tvekan så att säkerhetsläget i världen och i vår närregion, precis som Oksanen påpekar, har försämrats det senaste årtiondet. Det är inte bara fritidsbåtar som njuter av sommaren på Östersjön utan också en stor mängd örlogsfartyg, där vissa är mer långväga gäster. För tillfället är bland annat en indisk och en iransk fregatt på besök i St Petersburg i samband med ryska marinens årliga parad. Dagen samlar också en stor mängd ryska fartyg, där inte alla till vardags håller till i Östersjön. Atomubåten K-266 i Oscar ll-klassen, utrustad med kryssningsmissiler, passerade Stora bält bron i Danmark på väg in i Östersjön den 5 juli. Enligt uppgifter på sociala medier har den sällskap av åtminstone atomdrivna attackubåten K-157 i Akula-klassen samt den splitternya K-549 i Borei-klassen. Den sistnämnda är utrustad med 16 kärnvapenmissiler med ännu fler stridsspetsar.

 

Paraden kommer enligt uppgift i svensk media följas av övningar i Östersjön, och så brukar det vara varje år. De som har sommarstugor i finska vikens yttersta havsband brukar vittna om stor aktivitet den här tiden på året där flygvapnets Hornets övervakar vad som sker på internationellt vatten.

 

Finland och Ryssland har goda och fungerande relationer. Som grannländer är det mycket viktigt. Med det sagt är det viktigt att konstatera att Ryssland övar mycket aktivt både i Östersjön och på andra platser i världen. Alla länder har internationell rätt att öva, men desto mer man övar och desto mer saker man övar med, desto mer ökar behovet av andra att förhålla sig till det. Det ökar på spänningar, upprustning och risker för misstag.

 

För det andra. Det är i Finlands och Sveriges intresse att internationella avtal följs oavsett om det är gamla regionala eller nya världsomfattande sådana. Det är avtal som blir en del av internationell lag som utgör spelregler för att hantera regionala och globala utmaningar samt göra världen tryggare för länder som inte är militära stormakter.

 

En uppsjö av internationella avtal har i historien brutits eller kringgåtts. Det är ändå viktigt att vi inte bidrar till att undergräva dessa avtal genom att själva börja ifrågasätta dem eller dess faktiska betydelse. Vår utgångspunkt måste alltid vara att internationella avtal ska följas, såsom avtal i allmänhet.

 

För det tredje gäller det att inte vara naiv, oavsett vad det gäller. Man måste utgående från internationell lag vara förberedd på alla tänkbara scenarier, oavsett hur regelboken ser ut. Genom att vara alert kan man också öka avtalens kraft genom att man säkerställer att de efterlevs.

 

Finland har internationell rätt att försvara sin egen suveränitet, sina nationsgränser samt Ålands demilitarisering.

 

Traditionellt har Finlands försvar byggt på ett trovärdigt militärt försvar. Utmaningen de senaste åren är att civila och militära hot blandas ihop i så kallade hybridhot. Finlands lagstiftning har uppdaterats en hel del på den punkten, men internationella avtal känner ofta inte till termen hybridhot.

 

Cyberattacker, som Åland utsattes för sommaren 2017 och som bland annat påverkade Ålands mobilnät kan enligt en lettisk parlamentsledamot, som tidigare intervjuats av nyhetsbyrån Reuters, eventuellt ha varit del av en militär övning och således betecknas som ett hybridhot.

 

Alla ser skillnad på en atomubåt och en Buster Magnum eller på en pansarvagn och en VW Transporter. Därför blir det problematiskt om militära intressen klär sig i civil skrud och i den skruden ankrar eller besöker platser där det finns samhällskritiska intressen som elförsörjning, datatrafik eller telekommunikation, som är av mycket stor betydelse i en krissituation. Det här är typiska exempel på hybridhot.

 

De som vill se ett konkret exempel kan bara titta på de anläggningar som beslagtogs på Erstan i Åbolands skärgård nära Finlands viktigaste handelsfarled, en oljehamn och andra strategiska intressen. En sådan anläggning hade kunnat fungera som ett brohuvud för operationer av någon i en kristid.

 

Det är viktigt att alltid hålla ögon och öron öppna.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50