Hasardgeografi varje dag

27.07.2021 kl. 11:35
I Ålands Lyceum gick jag en kurs i hasardgeografi som Ralf Carlsson höll. Kursen handlade om extrema naturfenomen såsom jordbävningar, vulkaner, tyfoner och kraftig torka.

Det är nu 20 år sedan jag gick kursen, men flera av de extrema fenomen har blivit betydligt vanligare sedan dess på grund av klimatförändringen. Att nu följa nyheter från omvärlden är som en daglig minikurs i hasardgeografi.

 

Extrem rekordhetta i British Columbia. Enorma skogsbränder lite söderut i Oregon. Skogsbränderna är så stora och så intensiva att de börjar styra vädret, inte tvärtom. Det är fenomen som också setts i Australien där skogsbränderna framkallat åskoväder och producerat blixtstormar. För alla dem som sett (och hört dånet av) en skogsbrand på nära håll är blixtnedslag inte något man ytterligare önskar sig. I Sibirien har de omfattande skogsbränderna gjort att Ryssland släppt kemikalier i luften för att försöka framkalla regn på artificiell väg för att bekämpa bränderna i den otillgängliga terrängen. I Kalifornien har säsongen för skogsbränder bara börjat. Den börjar allt tidigare och slutar allt senare.

 

I Västeuropa ser vi i stället hur extrema regnmassor skapat översvämningar i bland annat Belgien, Holland och Tyskland. Man tror att översvämningarna och värmeböljorna kan ha ett samband på grund av att jetströmmarna nuförtiden försvagas så kraftigt under sommartid som en konsekvens av att temperaturerna stigit uppe i Arktis. De försvagade jetströmmarna gör att högtryck och lågtryck kan ligga kvar på samma ställe mycket längre än normalt.

 

Forskare har länge varnat för att den här typens händelser kommer bli vanligare på grund av klimatförändringen. Men hur snabbt har överraskat även forskarna. Det borde vara en oro för oss alla många gånger större än den för pandemin. Vad ska man då göra? Stänga av nyheterna, blunda och hoppas på det bästa? Nej! Åtgärder behövs på alla plan, och det är det som kan bromsa och ändra utvecklingen.

 

Pandemin är ett bra exempel på att stora delar av världen kan jobba ihop då det kommer konkreta hot. Det måste vi göra med klimatförändringen också. Kommande klimattoppmöte behöver ta fler konkreta steg, inte fler strategier. Världen behöver se Kina axla ett större ansvar. Då allt fler naturkatastrofer också drabbat Kina finns kanske förutsättningar för det. Europa och USA kan inte dra lasset själva. En positiv utveckling är att USA nu har en president och en administration som på allvar vill göra något.

 

Teknikutveckling kommer vara central då få människor är redo att försämra sin levnadsstandard. Politiken kan skynda på den utvecklingen som sker både globalt och lokalt. Det är exempelvis mycket glädjande att landskapsregeringen startar ett stödprogram för att få bort olja som uppvärmning. Ett sådant stödprogram finns och har funnits i fasta Finland för att installera berg- och jordvärme i stället. Det har varit en succé. Att ersätta oljan som uppvärmningsbränsle med värme från berg, jord eller luft i stället är en lågt hängande frukt i klimatarbetet.

 

Utfasningen av torv som bränsle i Finland är en viktig nationell klimatfråga som nu är på väg att verkställas både genom politiska beslut och marknadskrafter.

 

Elektrifieringen och minskningen av utsläppen av trafiken är en annan viktig fråga. På Åland har man också kunnat ta del av det statliga stöd som skapats för att stöda privatpersoners anskaffning av elbilar.

 

Som i så mycket annat börjar saker alltid med dig och mig samt vilka val vi gör. Det har betydelse att köpa lokalproducerat, att reparera och att återanvända saker.

 

Som pappa till en snart ettårig flicka kan jag bara konstatera vilken guldgruva olika grupper på social media och second hand butiker varit. Där har vi köpt barnvagn, nästan alla hennes kläder och de tygblöjor vi använder dagtid för att minska på avfall. Det är saker som vi gör framförallt för att hjälpa klimat och miljö, men som också sparar plånbokens pengar. Allt fler saker är både miljömässiga och ekonomiska vinster samtidigt. Det är dit vi måste komma eftersom det skapar tydliga incitament att agera klimatsmart, vilket vi måste göra om kommande generationer ska kunna leva på alla de delar av planeten som idag är bebodda. Här spelar alla insatser, små som stora, roll.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15