Bristen på arbetskraft

05.09.2021 kl. 11:27
För två veckor sedan skrev Helsingin Sanomat om att två snabbmatskedjor, Hesburger och Subway, temporärt stängde restauranger i Helsingfors.

Anledningen var inte problem med lönsamhet utan att man inte fick personal. I servicebranschen finns för tillfället 40 000 lediga jobb i hela Finland. Det vet vi också på Åland där hotell- och restaurangbranschen skrek efter personal i somras, alltifrån kockar till diskare. Inte bara snabbmatsställen har svårt att hitta personal. Finare restauranger i Helsingfors som sökt efter kockar får inte en enda ansökan. Samma rapporter kommer från Köpenhamn och Berlin.

Restaurangbranschens problem har bland annat att göra med att många arbetstagare lämnat branschen under pandemin då det var stängt. En hel del fick då jobb i andra branscher och vissa kommer inte komma tillbaka eftersom de nu trivs bra i sina nya jobb. Det här skapar en enorm utmaning för hela sektorn och den som vill ha personal till nästa sommar kommer behöva börja med rekryteringen i ännu bättre tid eftersom konkurrensen om arbetskraften inom sektorn kommer vara så pass stor. Att vara en bra arbetsgivare där personalen trivs är också viktigare än någonsin.

Bristen på arbetskraft gäller dock inte bara restauranger, och kan inte bara förklaras med pandemin. Det handlar om en strukturell förändring där den arbetsföra befolkningen börjar minska. Vården och äldreboenden skriker efter personal på flera ställen i Finland, och det är sannolikt ett problem som bara kommer att öka då det helt enkelt inte finns tillgänglig arbetskraft på många platser.

Länge har vi talat om utmaningen som den ändrade demografin för med sig, men utan att ha gjort speciellt mycket. Nu är problemen här. Att många blir gamla och är friska är en helt fantastisk sak! Problemet är bara att den unga andelen av befolkningen blivit så mycket mindre. Äldre behöver få gå i pension efter ett långt arbetsliv, men om det inte finns unga som kan ta över jobben blir det problem för företag, offentlig service och samhället som helhet.

Finland har länge haft väldigt låga siffror för barnafödande. Även om trenden lite vände år 2020 var födelsetalen så låga att de motsvarade att i genomsnitt varje kvinna skulle få 1,37 barn. Det krävs i medeltal 2,1 barn per kvinna för att en befolkning statistiskt sett inte ska minska, om man räknar bort in- och utflyttning. Var och en bestämmer om sitt eget liv, men alla måste förstå vilka utmaningar vi står inför som samhälle där bristen på arbetskraft sannolikt bara kommer att öka, i många branscher.

Eftersom Finland inte är ensamt om denna utveckling kommer konkurrensen om utländsk arbetskraft fortsätta öka. Hör man på Sannfinländarna skulle man lätt tro att hela världen bankar på Finlands port. Det kunde inte vara längre från sanningen. Genom att upprätthålla en sådan bild riskerar vi däremot förlora konkurrensen om välutbildad personal som vi skulle behöva i många sektorer.

Det är sant att Finland också har många arbetslösa. De arbetslösa är ofta i andra branscher än de lediga jobben. Arbetslösheten måste minskas via omskolning samt att skapa ett socialskydd som är mer uppmuntrande där det alltid lönar sig att ta emot ett jobb, vilket det tyvärr inte gör idag. Vi behöver också underlätta arbetskraftsinvandring, se till att arbetstagare hålls friska så att sjukfrånvaron minskar, skapa incitament för att fler äldre som vill fortsätta arbeta efter pension ska kunna göra det, öka digitaliseringen och automatiseringen så att vi ersätter manuellt arbete med datorer eller maskiner.

Allt detta kommer behövas för att säkerställa att vi i framtiden ska ha tillräckligt med arbetskraft.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00