Bristen på arbetskraft

05.09.2021 kl. 11:27
För två veckor sedan skrev Helsingin Sanomat om att två snabbmatskedjor, Hesburger och Subway, temporärt stängde restauranger i Helsingfors.

Anledningen var inte problem med lönsamhet utan att man inte fick personal. I servicebranschen finns för tillfället 40 000 lediga jobb i hela Finland. Det vet vi också på Åland där hotell- och restaurangbranschen skrek efter personal i somras, alltifrån kockar till diskare. Inte bara snabbmatsställen har svårt att hitta personal. Finare restauranger i Helsingfors som sökt efter kockar får inte en enda ansökan. Samma rapporter kommer från Köpenhamn och Berlin.

Restaurangbranschens problem har bland annat att göra med att många arbetstagare lämnat branschen under pandemin då det var stängt. En hel del fick då jobb i andra branscher och vissa kommer inte komma tillbaka eftersom de nu trivs bra i sina nya jobb. Det här skapar en enorm utmaning för hela sektorn och den som vill ha personal till nästa sommar kommer behöva börja med rekryteringen i ännu bättre tid eftersom konkurrensen om arbetskraften inom sektorn kommer vara så pass stor. Att vara en bra arbetsgivare där personalen trivs är också viktigare än någonsin.

Bristen på arbetskraft gäller dock inte bara restauranger, och kan inte bara förklaras med pandemin. Det handlar om en strukturell förändring där den arbetsföra befolkningen börjar minska. Vården och äldreboenden skriker efter personal på flera ställen i Finland, och det är sannolikt ett problem som bara kommer att öka då det helt enkelt inte finns tillgänglig arbetskraft på många platser.

Länge har vi talat om utmaningen som den ändrade demografin för med sig, men utan att ha gjort speciellt mycket. Nu är problemen här. Att många blir gamla och är friska är en helt fantastisk sak! Problemet är bara att den unga andelen av befolkningen blivit så mycket mindre. Äldre behöver få gå i pension efter ett långt arbetsliv, men om det inte finns unga som kan ta över jobben blir det problem för företag, offentlig service och samhället som helhet.

Finland har länge haft väldigt låga siffror för barnafödande. Även om trenden lite vände år 2020 var födelsetalen så låga att de motsvarade att i genomsnitt varje kvinna skulle få 1,37 barn. Det krävs i medeltal 2,1 barn per kvinna för att en befolkning statistiskt sett inte ska minska, om man räknar bort in- och utflyttning. Var och en bestämmer om sitt eget liv, men alla måste förstå vilka utmaningar vi står inför som samhälle där bristen på arbetskraft sannolikt bara kommer att öka, i många branscher.

Eftersom Finland inte är ensamt om denna utveckling kommer konkurrensen om utländsk arbetskraft fortsätta öka. Hör man på Sannfinländarna skulle man lätt tro att hela världen bankar på Finlands port. Det kunde inte vara längre från sanningen. Genom att upprätthålla en sådan bild riskerar vi däremot förlora konkurrensen om välutbildad personal som vi skulle behöva i många sektorer.

Det är sant att Finland också har många arbetslösa. De arbetslösa är ofta i andra branscher än de lediga jobben. Arbetslösheten måste minskas via omskolning samt att skapa ett socialskydd som är mer uppmuntrande där det alltid lönar sig att ta emot ett jobb, vilket det tyvärr inte gör idag. Vi behöver också underlätta arbetskraftsinvandring, se till att arbetstagare hålls friska så att sjukfrånvaron minskar, skapa incitament för att fler äldre som vill fortsätta arbeta efter pension ska kunna göra det, öka digitaliseringen och automatiseringen så att vi ersätter manuellt arbete med datorer eller maskiner.

Allt detta kommer behövas för att säkerställa att vi i framtiden ska ha tillräckligt med arbetskraft.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17