Budgetförslaget är klart

12.09.2021 kl. 11:26
Förra veckan höll regeringen sin så kallade budgetria. Den så kallade rian betyder att regeringens samtliga ministrar samlas för att besluta om regeringens budgetförslag som ska ges till riksdagen.

Så klart har riksdagsgrupperna i praktiken också insyn eftersom regeringen måste försäkra sig om stöd för politiken. Det gjorde att vi exempelvis med svenska riksdagsgruppen hade dagliga genomgångar om förhandlingarnas läge.

 

Det var tre stora huvudteman i förhandlingarna. Det första gällde skattepolitiken. Regeringens halvtidsgranskning hade enats om att skatterna skulle höjas med 100 miljoner euro på årsbasis. Vilka skatter man skulle höja var dock inte beslutat och det skulle man nu förhandla om. Bland regeringspartierna finns ganska olika ideologiska tyngdpunkter. Man kunde dock ganska snabbt enas om att höjningarna sker genom tobaksskatten och att nya skatter införs för gruvdrift, något som Finland är ganska ensamt om att inte ha, samt för utländska fastighetsbolag (som kunnat flytta ut vinster utan att betala lika mycket skatt som inhemska). De här höjningarna är för min del mycket odramatiska och kommer inte vara kännbara för Åland. Det viktiga var också att skatterna på arbete och företagande inte höjdes, eftersom vi inte vill äventyra den spirande återhämtningen i ekonomin.

 

Tillväxten i ekonomin går nu bättre än förväntat och det ger större skatteintäkter, vilket också ger självstyrelsen mer skatteintäkter via det ekonomiska självstyrelsesystemet.

 

Det som framförallt bidrar till tillväxten är den ökade sysselsättningen, vilket var regeringens andra huvudtema. Regeringen har ju tidigare beslutat sig för ett sysselsättningsmål på 75 %. Där är man snart. Därför skruvas sysselsättningsmålet nu upp till 78 %. En högre sysselsättning är också vägen till hållbara offentliga finanser utan att behöva göra nedskärningar eller höja skatterna. Därför är det så viktigt att sysselsättningspolitiken lyckas.

 

Vid sidan av tidigare aviserade satsningarna skapas nu ett extra jobbskatteavdrag för arbetstagare över 60 år. Detta för att skapa en morot till att människor som närmar sig pensionsåldern ska stanna kvar i arbetslivet lite längre, om man vill. För studerande i rikets studiestödssystem (åländska studerande hör till åländska systemet som är självstyrelsens behörighet) höjs inkomstgränserna så att man kan arbeta mer vid sidan om studierna utan att förlora studiestöd. Detta är en mycket bra utveckling eftersom många studiestäder är dyra att bo i samtidigt som många är oroade över att ta stora studielån. Det här stärker ungas ekonomi samtidigt som det höjer sysselsättningen utan att det för den skull behöver innebära att studietakten blir långsammare.

 

Den stora tvistefrågan i regeringens budgetförhandling handlade om klimatpolitiken. Tvisten handlade inte så mycket om målsättningen i sig, utan hur man skulle komma dit. Vissa ville ha åtgärder som skulle göra ont för vissa branscher för att kunna fungera som symboler. Exempelvis ville vissa piska jordbruket, trots att det inte skulle behövas för att nå målsättningarna.

 

Det här var något som en majoritet av regeringen, och svenska riksdagsgruppen inte kunde gå med på. För oss var det viktigt med en ambitiös klimatpolitik men utan att man i onödan straffar vissa yrkesgrupper som är helt nödvändiga för Finland. Gör man det så skapas motsättningar och orättvisor som gör det svårare att nå målsättningar på lång sikt när nästa steg ska tas. Då är det viktigt att man får alla med och därför är jag glad att sunt förnuft till sist vann över kortsiktiga behov av symbolpolitik. Man behöver sätta både land och klimat framför egna partiets kortsiktiga behov och gallupsiffror.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00