Åland vill bara ha likabehandling på gränsen

05.10.2021 kl. 10:06
Jag har alltid tyckt illa om orättvisor, egentligen oavsett hur stora eller små de är eller har varit.

Då man gör på ett sätt för vissa men på ett annat sätt för andra, utan att riktigt kunna motivera det så blir jag arg. Inte bara för att det känns orättvist, utan för att det är just sådant som undergräver förtroende och tillit i samhället, det allra värdefullaste vi har.

 

För en månad sedan beslöt regeringen att undanta fyra svenska gränskommuner uppe i norr från kravet att behöva göra hälsokontroller vid inresa till Finland. Det var ett bra beslut eftersom interaktionen är livlig över gränsen och hälsokontrollerna är byråkratiska och inte längre kan motiveras med den vaccinationstäckning vi uppnått både i Finland och Sverige.

 

Problemet med beslutet var dock att kommunerna som blev undantagna hade ett mycket högre incidenstal än de länder som annars får vara på den gröna listan.

 

Kommunernas incidens var också högre än incidensen i exempelvis Norrtälje kommun på andra sidan Ålands hav. Trots det fick inte vi på Åland, som ju också är ett gränssamhälle, undantag. Det är för mig omöjligt att förstå och motivera. Det strider mot likabehandlingsprincipen och är godtyckligt. Ålandsöverenskommelsen skulle till och med kunna motivera en särlösning för Åland, men nu är det ingen särlösning Åland behöver utan enbart samma undantag som Lappland fått.

 

Social- och hälsovårdsministeriet motiverade först beslutet med att det fanns omnämnt i lag och avtal att gränsen i norr var ett gränsområde och att något likande inte fanns för Åland. Det här stämmer dock inte utan var något man hittade på. Då vi begärde ut vilka paragrafer och avtal man hänvisade till visade det sig att de inte fanns.

 

Jag har också ställt frågan till social- och hälsovårdsminister Krista Kiuru i plenum utan att få svar. På senaste frågetimme i torsdags fick jag ställa svenska riksdagsgruppens enda fråga, men inte heller Inrikesminister Maria Ohisalo, som har gränsfrågor på sitt bord, kunde ge annat än ett svävande icke-svar. Hon lovade i alla fall att man ska fortsätta se på sakerna.

 

Saken spelar så klart i praktiken mindre och mindre roll för varje dag då fler vaccinerat sig. Dessutom tillåter lagen att man bara gör stickprov. Men rätt ska vara rätt och det är ändå byråkratiskt och kostar pengar att upprätthålla systemet. Social- och hälsovårdsministeriet säger dessutom nu själva i lagförslaget till riksdagen om att förlänga det att nyttan varit rätt liten och att antalet fall man fått fast varit få. Nå då är det enda rimliga att avsluta systemet också generellt. Då behövs heller inga undantag.

 

I fredags bad jag i ett utskott igen ministeriet att motivera varför inte Åland också fått undantag. Där var svaret att Åland inte har en landgräns. Det duger inte och jag kommer därför fortsätta driva frågan i riksdagen så att dessa saker hörs nationellt. Jag är också glad att Helsingin Sanomat förra helgen publicerade en debattartikel av mig om saken så att det syns också på finska nationellt.

 

Mina lappländska kollegor har varit förvånade att Åland inte fått samma undantag som Lappland.

 

Därför behöver regeringen och social- och hälsovårdsministeriet nu tänka om. Ministeriets styvnackade linje i frågan skapar nu enbart onödig frustration och irritation utan att ha någon egentlig betydelse för smittskyddsarbetet. Det skulle vara bra för ministeriet att bli lite mer ödmjukt och öppet. Det skulle åtminstone tilliten i samhället vinna på och det borde vara i alla myndigheters, också ministeriets, stora intresse.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30