Med jobben kommer tillväxten

25.09.2021 kl. 07:21
Jag har gått in i den här politiska hösten med en stark tro på framtiden. Tillväxten ökar och vi håller på att öppna upp samhället igen.

Coronakrisen har tärt på alla. Nu hoppas jag att vi så småningom kan våga tro på en vardag där företagen kan verka fullt ut, där kulturbranschen får arbeta för högtryck igen, där människor kan träffas, ägna sig åt sina hobbyer och umgås. Regeringen gör allt för att det här skall kunna ske så fort som möjligt. Det avgörande är att nå en vaccinationstäckningsgrad på minst 80 procent. Så har du ännu inte tagit vaccinet – gör det!

Jag har haft nöjet att nyligen gå på teater. Upplevelsen att, efter en paus på ett och ett halvt år, få sitta i salongen tillsammans med andra, dela skratt och mingla i pausen var härlig. Jag har saknat det.

Arbetet med att öppna upp samhället och med statsbudgeten för nästa år har präglat den politiska hösten. Efter en vecka av förhandlingar med mina partiordförandekolleger kunde regeringen enas om ett budgetförslag som stärker tillväxten, innehåller ett historiskt klimatpaket och många utmärkta enskilda åtgärder som stärker livskraften också lokalt.

Enligt Finlands Banks senaste prognos kommer den finländska ekonomin växa med 3,5 procent i år. Allt fler får jobb och vi närmar oss målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Det är bra. För att få bukt med statsskulden behöver vi framöver sikta på en sysselsättningsgrad på 80 procent. Finland ska vara ett intressant land att investera, verka och bo i.

Bristen på arbetskraft är nu akut inom många områden. Vi behöver en större arbetskraftsinvandring. Vi måste se till att allt fler jobbar och vi ska satsa på en bättre arbetshälsa. Därför var det ytterst välkommet att vi i regeringen nu bestämde att höja studerandes inkomstgränser. Det här förbättrar studerandes möjligheter att arbeta vid sidan om studierna och är något som vi i SFP länge jobbat för. Regeringen vill också att det lönar sig för äldre som gått i pension att ta emot arbete. Därför kommer vi nu bland annat att införa en trappstegsmodell för att ytterligare höja arbetsinkomstavdraget för dem som fyllt 60.

Vi höjer hushållsavdraget för hushållsarbete samt vård- och omsorgstjänster till 3500 euro  och den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent, något som SFP aktivt drivit. Den som byter ut sin oljepanna kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027. Hushållsavdraget förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten samt den gröna omställningen. Förhoppningsvis leder det också till att till exempel barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen.

Det är i de små och medelstora företagen som flest nya arbetsplatser skapas. Därför var det viktigt att regeringen valde att inte höja företagsskatten. Tvärtom stärker vi förutsättningarna för företagen att verka och växa. 

För såväl näringslivet som invånarna är fungerande förbindelser A och O. Det här gäller i högsta grad även skärgården. Att finansieringen nu är tryggad för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas är en stor sak och något som SFP har arbetat länge för.

Det finns en bransch där bristen på arbetskraft oroar mig särskilt mycket, nämligen vårdbranschen. Tillgången till utbildad vårdpersonal är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Utan vårdpersonal har vi inget välfärdssamhälle. Därför behöver vi tillräckligt med utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare. Vi behöver välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap och konkurrenskraftiga löner. Här är också arbetskraftsinvandring en central pusselbit. Jag och SFP har efterfrågat ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal och det här ska nu göras under social- och hälsovårdsministeriets ledning.

En ambitiös, innovativ och sporrande klimatpolitik skapar också arbetsplatser. Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. Vi vill ha ett klimatneutralt Finland 2035. Den gröna omställningen ger  stora möjligheter för näringslivet i vårt land.  Också inom sjöfarten ser vi att de nya färjorna byggs för att vara betydligt mer klimatsmarta i drift än tidigare. Aurora Botnia har redan börjat trafikera mellan Vasa och Umeå och i vår blir det spännande att se klimatvänliga Viking Glory i åboländska vatten. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15