Vår tids säkerhetshot

25.09.2021 kl. 07:17
I olika jämförelser klassas Finland som världens tryggaste, men också lyckligaste, land. Vardagen här är i de allra flesta fall tryggare än någonsin. Generellt har antalet dödsfall från trafik, bränder eller brott sjunkit stadigt sedan 1980-talet.

Statsrådets redogörelse för inre säkerhet debatterades i riksdagen i veckan. Mycket av debatten handlade om polisens, räddningsväsendets och gränsbevakningens roll och resurser, vilket är otroligt viktigt, men det framkom också att samhället står inför andra slags säkerhetshot.

 

Marginalisering, social ohälsa och komplexa sociala problem hör till vår tids tickande bomber. I redogörelsen, som görs vart femte år, påvisades att social utslagning hör till de största hoten mot vår inre säkerhet.

 

Trots att den stora majoriteten av våra barn och unga mår bra hör de nu till de mest utsatta. Förra veckan publicerade THL resultaten i den nationella Hälsan i skolan undersökningen med över 260.000 svarande. Enkäten visade dystra siffror om ökat behov av stöd för sociala relationer och ångest. Ensamheten har vuxit betydligt i jämförelse med tidigare år och framför allt flickor känner sig mer ensamma än förut.

 

Coronapandemin, med allt vad det innebär, märks inte helt oväntat. Även distansundervisningen har haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs-, skriv- och räknekunskaper. Signaler om denna oroväckande trend har under hösten kommit från olika delar av landet - baskunskaperna är grunderna för allt lärande i framtiden.

 

Vad kan vi göra? Ensamhet och psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, men vissa faktorer som påverkar risken att marginaliseras i större utsträckning än andra. Med förebyggande åtgärder kan man inverka i barn och ungas liv i så tidigt skede som möjligt, och därför behövs det stödfunktioner som även regeringen beviljat extra finansiering för de senaste åren. 

 

En tillgänglig elev-och studerandevård måste finnas till hands, och det gränsöverskridande samarbetet mellan skolan och vården, men även myndigheter och andra parter, måste fungera på ett smidigt sätt - med eleven i fokus. Detta är speciellt viktigt att komma ihåg nu då de framtida välfärdsområden inleder sin verksamhet.

 

Även närundervisning och hobbymöjligheters roll lyfts nu till ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat sin fritids- och hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin, och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka – speciellt till de som känner sig ensamma. Med den så kallade Finlandsmodellen försöker man aktivera barn och unga genom att införa en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen.

 

Ett orosmoment är att det finns en liten grupp barn och unga där grov brottslighet är återkommande.  Barn och unga som begår brott är ofta själv offer, och om deras bakgrund vet man att trauman, mobbning och familjevåld ökar risken för att begå brott. Detta måste tas på allvar.

 

Det är nu av största vikt att vi fäster uppmärksamhet i hur barn och unga mår, och här har vi alla ett ansvar.

Onsdagens Alla ska få må bra-seminarium på Wasa Teater kommer synnerligen lägligt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellation om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
05.10.2022 kl. 15:00

Interpellation om situationen inom äldreomsorgen och om krisen inom hälsovårdstjänsterna

Gruppanförandet hållet av ledamot Rehn-Kivi
28.09.2022 kl. 15:00

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2023

Gruppanförande 20.9.2022, ledamot Anders Adlercreutz.
20.09.2022 kl. 13:26

Jämställdhetspolitiska redogörelsen

Gruppanförande hållet 14.9 2022 av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2022 kl. 14:55

Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist
15.06.2022 kl. 15:00

Klimatpolitisk plan på medellång sikt

Gruppanförande av ledamot Mikko Ollikainen
06.06.2022 kl. 14:04

Statsrådets redogörelse om säkerhetsläget och Nato-ansökan

Responsdebatt, Gruppanförande 17.5.2022, Eva Biaudet.
17.05.2022 kl. 12:58