Vår tids säkerhetshot

25.09.2021 kl. 07:17
I olika jämförelser klassas Finland som världens tryggaste, men också lyckligaste, land. Vardagen här är i de allra flesta fall tryggare än någonsin. Generellt har antalet dödsfall från trafik, bränder eller brott sjunkit stadigt sedan 1980-talet.

Statsrådets redogörelse för inre säkerhet debatterades i riksdagen i veckan. Mycket av debatten handlade om polisens, räddningsväsendets och gränsbevakningens roll och resurser, vilket är otroligt viktigt, men det framkom också att samhället står inför andra slags säkerhetshot.

 

Marginalisering, social ohälsa och komplexa sociala problem hör till vår tids tickande bomber. I redogörelsen, som görs vart femte år, påvisades att social utslagning hör till de största hoten mot vår inre säkerhet.

 

Trots att den stora majoriteten av våra barn och unga mår bra hör de nu till de mest utsatta. Förra veckan publicerade THL resultaten i den nationella Hälsan i skolan undersökningen med över 260.000 svarande. Enkäten visade dystra siffror om ökat behov av stöd för sociala relationer och ångest. Ensamheten har vuxit betydligt i jämförelse med tidigare år och framför allt flickor känner sig mer ensamma än förut.

 

Coronapandemin, med allt vad det innebär, märks inte helt oväntat. Även distansundervisningen har haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs-, skriv- och räknekunskaper. Signaler om denna oroväckande trend har under hösten kommit från olika delar av landet - baskunskaperna är grunderna för allt lärande i framtiden.

 

Vad kan vi göra? Ensamhet och psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, men vissa faktorer som påverkar risken att marginaliseras i större utsträckning än andra. Med förebyggande åtgärder kan man inverka i barn och ungas liv i så tidigt skede som möjligt, och därför behövs det stödfunktioner som även regeringen beviljat extra finansiering för de senaste åren. 

 

En tillgänglig elev-och studerandevård måste finnas till hands, och det gränsöverskridande samarbetet mellan skolan och vården, men även myndigheter och andra parter, måste fungera på ett smidigt sätt - med eleven i fokus. Detta är speciellt viktigt att komma ihåg nu då de framtida välfärdsområden inleder sin verksamhet.

 

Även närundervisning och hobbymöjligheters roll lyfts nu till ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat sin fritids- och hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin, och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka – speciellt till de som känner sig ensamma. Med den så kallade Finlandsmodellen försöker man aktivera barn och unga genom att införa en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen.

 

Ett orosmoment är att det finns en liten grupp barn och unga där grov brottslighet är återkommande.  Barn och unga som begår brott är ofta själv offer, och om deras bakgrund vet man att trauman, mobbning och familjevåld ökar risken för att begå brott. Detta måste tas på allvar.

 

Det är nu av största vikt att vi fäster uppmärksamhet i hur barn och unga mår, och här har vi alla ett ansvar.

Onsdagens Alla ska få må bra-seminarium på Wasa Teater kommer synnerligen lägligt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30