Inresebegränsningarna borde inte förlängas ytterligare, åtminstone inte för övriga Norden.

22.09.2021 kl. 15:25

Riksdagen debatterade idag regeringens förslag att förlänga inresebegränsningarna till den 31 december. De är med gällande lag bara i kraft till den 15 oktober. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström deltog i debatten och konstaterade bland annat följande saker:


- Det är mycket viktigt att riksdagen granskar om det faktiskt är motiverat att förlänga inresebegränsningarna. Vaccinationerna går framåt i snabb takt. Vaccinerna är effektiva och få finländare vårdas idag för allvarlig sjukdom i covid-19. Finlands hantering av coronapandemin har lyckats och just därför har regeringen beslutat att samhället ska öppnas upp. Det behöver också synas vid gränserna, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

- Hälsokontrollerna är byråkratiska, dyra att arrangera och har åtminstone på Åland inte haft någon betydelse för pandemihanteringen. Det är därför relevant att fråga om det är rätt prioritering, i synnerhet att testa inresande från områden med en lägre incidens än områden i Finland, eftersom pengarna som finansierar detta i praktiken kommer vara bort från någon annan offentlig service på sikt då vi kommer behöva spara för att få de offentliga finanserna i balans, säger Löfström.

Hälsokontrollerna ställer också till praktiska problem för gränssamhällen såsom Åland med en livlig trafik till Sverige. Den som är fullt vaccinerad har rätt att resa in i Finland utan krav på extra test, problemet är att alla ungdomar inte är vaccinerade ännu.

- På Åland har det resulterat att exempelvis åländska fotbollslag inte kunnat delta i de svenska serier man av geografiska orsaker spelar i. Detta på grund av att ungdomarna i de svenska lagen inte ännu fått två doser vaccin och därför inte fått resa in till Åland utan extra test. Det här har gjort att åländska lag uteslutits ur de svenska serierna och att ungdomar nu slutar, vilket är och känns helt orimligt, säger Löfström.

- Torneå och Lappland har en liknande situation som Åland men där har regionerna fått undantag och behöver inte arrangera hälsokontroller, ett undantag som Åland också skulle behöva men som man inte fått och som har gjort utformningen orättvis. Av den anledningen borde åtminstone gränssamhällen få undantyag gällande förlängningen av begränsningarna, något som inte skulle äventyra den nationella strategin, även om det också är motiverat att frångå begränsningarna helt och hållet, i synnerhet från övriga Norden något som både näringslivet och facken också vill, säger Löfström.


 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15