Kommunernas vinna eller försvinna

16.09.2021 kl. 06:33
När vården flyttas bort från kommunerna om bara lite drygt ett år får de istället helt nya uppgifter.

Då flyttas nämligen arbetskraftstjänsterna från TE-byråerna till kommunerna. Det här är en stor förändring och något som det talats allt för lite om. Fokus i kommunerna ska över en natt skifta från hälsocentraler, sociala tjänster och äldreomsorg till sysselsättning, fritid och livslångt lärande. Det här är en massiv förändring som fått allt för lite utrymme i samhällsdebatten. I alla fall hittills.

Vikten av att en serviceform på något sätt är kopplad till en morot är stor. Det måste finnas en orsak till varför man ska utveckla en tjänst så bra som möjligt. Inte helt sällan är det just ekonomiska faktorer som styr processer. För kommunerna är det här klart – en person i arbetsför ålder som är en del av arbetslivet är fördelaktigare än om den vore arbetslös. Kommunerna vill ju naturligtvis ha så många skattebetalare som möjligt och vikten av att snabbt hitta nya jobb till de som blivit utan är stor. Den här kombinationen kommer att leda till att kommunerna måste utveckla många och goda nätverk med de lokala företagen men också med de lokala utbildningsaktörerna. Det här borde vara den drivkraft som nu får kommunerna att förbereda sig inför sina nya uppgifter.

Eftersom arbetsmarknadens behov ständigt är i rörelse innebär det också att arbetskraften måste följa efter. I klarspråk betyder det att många av oss kommer att få delta i olika former av vuxenutbildningar, fortbildningar och kortkurser för att matcha den framtida arbetsmarknadens behov. Här kommer också ett allt starkare krav på kommunen att snabbt kunna anpassa sig. Ju bättre kommunen känner sina företag, är medveten om det lokala behovet av arbetskraft och förmåga att kunna erbjuda lämplig fortbildning – ja dess bättre kommer kommunerna också att lyckas med sina nya uppgifter.

För att det här pusslet ska lyckas krävs det att kommunerna helt kalibrerar om. Lite karikerat kan man säga att kommunerna nu får parkera rollatorn i välfärdsområdens aula och istället djupdyka in i företagsanalyser, coaching och olika utbildningsmöjligheter. Det här kommer att vara en av de största omställningarna i kommunernas historia och ändå är man i många kommuner ännu bara i startgroparna. De kommuner som nu lyckas kalibrera om, skapa nya samarbetsformer och vara smidiga och flexibla – ja det är de kommunerna som har möjlighet att lyckas. Blir man däremot villrådig och sörjer de funktioner som flyttar bort, ja då missar man tåget. Det är nu som kommunernas roll förändras från att kanske primärt vara en serviceproducent till att bli en mer dynamisk aktör med bättre faktiska möjligheter att påverka sin egen identitet på ett bättre sätt än tidigare. Den omställningen måste påbörjas nu.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15