Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

15.09.2021 kl. 15:30
Gruppanförande 15.9.2021. Anförandet framfördes av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

Det är ett mänskligt behov att tillhöra något. En familj, en grupp men också ett samhälle. Den diskussion vi för här idag har ett stort värde, att vi som folkets representanter talar i en positiv anda om integration. Vi vill välkomna folk hit. Vi vill att de trivs och mår bra här, som delar av det finländska samhället. 

Svenska riksdagsgruppen välkomnar varmt redogörelsen. Diskussionen om integration har länge kretsat kring individens strävanden. Nu sätter vi fokus på strukturerna och hur vi via dem kan stöda individen så att man känner sig inte bara integrerad utan också delaktig.  

Ärade talman,

En central tanke i den integrationspolitiska redogörelsen är att man satsar på mer effektiv integration redan i början när människan har flyttat till Finland. Kommunernas roll i integrationen är ytterst viktig. Den kommer ytterligare att betonas när arbetskraftstjänsterna från TE-byråerna flyttar över till kommunerna år 2024. I SFP-ledda kommuner har vi i regel satsat på integration för vi ser värdet i det. Min hemort Nagu blev världskänd över en natt för det sätt vi tog emot ett 100-tal flyktingar för några år sedan. Det speciella var att hela den lilla orten ställde upp och samlade in både kläder och leksaker, lokala föreningar skapade olika samarbetsformer och lokala företagare erbjöd jobb. Det här fick stor uppmärksamhet också internationellt och kom kort och gott att kallas Nagumodellen. Integrationsfrämjande arbete är inte enbart myndigheternas sak utan det handlar om brett samarbete i närsamhället.

Många har också hört om Närpes där 16 procent av invånarna har utländskt bakgrund. Integrationsmodellen i Närpes är klar och tydlig. Man betonar på arbetsplatsens betydelse Via arbetet kan flyktingarna vara aktiva och komma i kontakt med sitt närsamhälle. Sysslolöshet är förödande för både självkänslan och trygghetskänslan.

Bland annat kompetenskartläggning av tidigare kunskaper bör göras snabbt och individens kunskap och styrkor bör utnyttjas betydligt bättre än vad vi gör idag. Åtgärder som dessa är nyckeln till en lyckad integration, att strukturerna uppmuntrar och hjälper individen att hitta arbete, att hitta vänner, att hitta hobbyn och till sist – att hitta ett liv i Finland.

Ärade talman,

I redogörelsen lyfts invandrarkvinnor upp som en särskild målgrupp. Alltför många kvinnor idag står utanför arbetslivet och de blir inte en del av det finländska samhället. Det är viktigt att nå ut till dem och stöda dem i orienteringen mot arbetslivet. Nya arbetssätt krävs speciellt för att stöda kvinnor med barn. Ett bra förslag i redogörelsen är att det grundas familjecenter där det kan ordnas språkkurser på ett familjevänligt sätt. Integrationsmöjligheterna föreslås också stärkas för dem som flyttat till Finland på grund av sin familjemedlems jobb.

Ärade talman,

Kunskap i det lokala språket är en av nycklarna till en lyckad integration. Kan du språket så är tröskel för all annan delaktighet mycket lägre. I redogörelsen framhävs genomgående att integration ska kunna vara möjligt på båda inhemska språken, finska och svenska. Antingen på någotdera språket eller parallellt. Vi i SFP stöder detta varmt och ser i många kommunerna hur framgångsrik integration på svenska kan vara. För många är svenskan nämligen ett enklare språk att lära sig.

Ärade talman,

Vi är ett åldrande samhälle där allt fler regioner och branscher lider av arbetskraftsbrist och där utanförskap är ett växande problem. Svenska riksdagsgruppen stöder aktivt olika åtgärder som ökar på arbetskraftsinvandring. Lika aktivt stöder vi åtgärder med vilka vi kan hjälpa mänskor i nöd och ge dem skydd. Men vi kan inte ha invandring utan integration. Integration är avgörande för vår framtid. Våra företag behöver nya arbetstagare, vi som samhälle behöver locka mera unga människor till Finland. Det är nödvändigt att vi lyckas bättre med det än vi gör idag. Det är fint att vi nu tar konkreta steg i rätt riktning.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00