Den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna 

14.09.2021 kl. 15:00
Gruppanförande 14.9.2021 hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

Utvecklingspolitiken är en oskiljaktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Det är starka skrivningar som finns i den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna.

Det är en viktig redogörelse. Finlands utvecklingspolitik bygger på internationella överenskommelser, men i högsta grad också på en finländsk värdegrund. Utrikespolitiken utgår från de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstaten, inklusive likabehandling, jämställdhet, yttrandefrihet och ett fritt civilt samhälle. Covid 19 har haft ödesdigra effekter på många utsatta länders situation och tillgången till vaccin är även en rättvisefråga.

Centralt för den finländska biståndspolitiken har varit en längre tid och är nu kvinnors och flickors rättigheter. Vi arbetar för att kvinnor och flickor, inklusive personer med funktionsvariationer, själva ska kunna bestämma om sin egen kropp och leva utan att bli offer för våld, utnyttjande eller trakasserier.

Vi stöder flickors och kvinnors utbildning och anständiga arbetsplatser för dem.

Allt det här blir särskilt viktigt att minnas nu, även om det känns som om alla utvecklingsansträngningar skulle ha varit nästan för gäves nu i Afghanistan. I Afghanistan är omkring 30 procent av lärarna idag kvinnor. Civilsamhället är viktigt för att stärka ett lands resiliens, förmågan att stå emot kriser. Medborgarorganisationernas arbete på gräsrotsnivå är oersättligt!

Även om det ser ut som talibanregimen försöker dölja sitt uppsåt, så vet vi att de värderingar som ligger i grunden för talibanregimen kraftigt kränker flickors och kvinnors rättigheter. Omvärlden och Finland kan inte nu efter det snabba maktövertagandet lägga sig till ro. Det är nu de centrala värderingarna i vår utvecklingspolitik ska synas i praktiken.

Vi ska ställa upp för alla dem som vill ha ett Afghanistan som respekterar mänskliga rättigheter. Vi bör i detta krisläge – precis som regeringen har bestämt – höja flyktingkvoten. Vi behöver skapa en humanitär korridor som gör det möjligt för dödshotade afghaner att fly och vi måste fortsätta att kräva att flickors och kvinnors alla rättigheter respekteras.

Liknande svåra utmaningar finns på många håll, inte minst i Jemen och Etiopien. Vi bör därför även hålla fast vid att 85 procent av biståndsmedlen direkt främjar jämställdhet.

Syftet med denna redogörelse är att stärka långsiktigheten i Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete. Det är bra. Men, här vill jag ställa den fråga som vi inte borde blunda för – hur är det med finansieringen av biståndet? Det utskrivna målet är att uppnå nivån 0,7 procent av bruttonationalinkomsten år 2030.

 

Svenska riksdagsgruppen och SFP har länge efterlyst målmedvetna åtgärder för att uppnå detta mål, men det verkar vara svårt att få till stånd ett genombrott.

Vi anser att det behövs en tydlig vägkarta som höjer biståndet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Denna vägkarta med tydliga delmål på 0,55 procent år 2023 och 0,63 procent år 2027 hade ett brett stöd över partigränser i den parlamentariska grupp som har behandlat utvecklingspolitiken. Som ordförande för den vill jag tacka gruppen och de tjänstemän som varit med om att utarbeta vägkartan.

Tyvärr avancerar vi inte i realpolitiken som den parlamentariska gruppen önskar, vilket betyder att Finland riskerar att sacka efter sina mål.

 

Precis som man har slagit fast klara datum för regeringens sysselsättningspaket och likaså bestämt om tydliga tidtabeller för klimatpolitiken, borde det snart bli dags att slå fast etappmålen för utvecklingssamarbetet.

Finland kan inte här längre räknas in i den nordiska referensgruppen. Ruotsin kehitysrahoituksen BKTL-osuus oli 1,14 procent, Norjan 1,11 procent ja Tanskan 0,73 procent. Vårt civila samhälle behöver få en ännu starkare roll i utvecklingspolitiken. Genom intensivare samarbete mellan staten, den privata sektorn, det civila samhället, högskolorna och forskningsinstituten kan vi – bara vi vill – uppnå målen för en hållbar utvecklingspolitik.

 

Ärade talman,

Det finns redan ett stort kunnande i det finländska biståndsarbetet. Väsentligt är att vi fokuserar särskilt på kvinnornas och de ungas, samt de fattigaste befolkningsgruppernas ställning. Det är absolut viktigt att hålla fast vid att minst 0,2 procent av biståndet går till de absolut mest sköra och utsatta länderna.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00