Vem är rädd för trollen?

08.09.2021 kl. 10:15
Det var inte helt oväntat att nättrollen aktiverade sig då jag deltog i en flyktingdiskussion i A-studion.

Jag frågade i förväg YLE-journalisten Sakari Sirkkanen vilket det journalistiska målet var med att sammanföra mig och De Grönas Iiris Suomela med representanter från samlingspartiet och sannfinländarna, som synligt profilerat sig i hård och hatisk retorik gentemot asylsökande. Jag upplevde att denna uppställning var en typisk falsk balans-situation, där de som försvarar mänskliga rättigheter ställs emot dem som ifrågasätter dessa rättigheter - precis såsom våra möjligheter i politiken skulle ligga mitt emellan dessa två synsätt.

 

I verkligheten bygger Finlands grundlag på främjande av mänskliga rättigheter, likvärdigt för var och en. Det är inte möjligt att diskriminerande tillämpa rättigheter och skyldigheter på endast finländska medborgare. Vi har som land även förbundit oss till särskilda och bindande FN-konventioner om t.ex. rätt att söka asyl och kriterierna för att få skydd.

 

Om man tänker som sannfinländarnas ordförande skrev i ett twitter-meddelande, att Finland inte längre ska ta emot någon alls från Afghanistan, så vill man egentligen bryta våra internationella avtal och isolera oss från de internationella sammanhang vi byggt upp. Om man generaliserande utmålar människogrupper eller förnedrar och sprider negativa falska sanningar, så hetsar man hat som kan ha ödesdigra konsekvenser för de utsatta men även för hela samhället.

 

Sirkkanen hade kanske inte tänkt igenom upplägget från denna synvinkel, och svarade mig att det enligt honom blir en bra diskussion. För mig skulle det vara viktigt att vårt mest seriösa politiska diskussionsforum i TV istället gav utrymme för äkta ömsesidig diskussion, djupare insyn, meningsbyte om nyanser och svåra överväganden. En s.k. ”juupas-eipäs”-diskussion om människors lika värde känns inte som det mest ändamålsenliga sättet att använda skärmtid på – som panellist eller tv-tittare.

 

Denna typ av diskussion, speciellt om invandring, flyktingar och mänskliga rättigheter, uppviglar alltid till att nättrollen aktiverar sig med förtal, nedlåtande kommentarer, e-mails och förvrängda memes. Via denna kommunikation får man en känsla av utbredd vrede och man tappar lätt uppfattningen om att dessa troll inte är så många. De är ofta organiserade, systematiska och skickliga aktörer som eftersträvar att erövra det offentliga diskussionsutrymmet för att vända blicken inåt och skapa motsättningar.

 

Det är viktigt att vi inte tillåter nättrollen omöjliggöra en konstruktiv och progressiv debatt om exempelvis situationen i Afghanistan. Jag önskar att de politiska debatterna i media mera fungerade som en samlande kraft för att dryfta de utmaningar vi står inför, och mindre som ett underlag till en onyttig troll-diskussion. Jag är inte rädd för trollen, men använder även i fortsättningen min tid till annat än att slåss med dem på nätet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00