Världens största idrottsfest

05.08.2021 kl. 14:47

Under den senaste veckan har jag följt med de olympiska spelen i Tokyo. Den största av alla idrottsfester i världen. För första gången hålls spelen utan publik p.g.a. den pågående corona-pandemin. Idrottare från världens alla hörn tävlar i över 30 OS-sporter och över 300 grenar. Det i sig är fascinerande.

 

Jag vet - jag är lite idrottstokig. Kanske just därför tycker jag det är extra skoj att vart fjärde år också följa med sporter som jag annars inte följer så noga. Så jag har kommit på mig själv med att förutom friidrott och fotboll, också titta på bl.a. skateboard, simning, segling, fälttävlan, gymnastik, trap och boxning. Och visst har mycket hänt sedan Finland och Helsingfors fick stå värd för de Olympiska sommarspelen 1952. Spelen har utvecklats och blivit så omfattande, att det inte är många länder och städer i världen som mera mäktar med att arrangera tävlingarna. Det är på sätt och vis synd. Kommer sommarolympiaden i sin nuvarande form att överleva, det är frågan. Att splittra upp spelen på flere länder är säkert inte omöjligt, men inte vore det riktigt samma sak.

 

Men det har också hänt mycket annat. Då jag som barn började följa med OS, ungefär i samband med München 1972, fanns det två Tv-kanaler att följa. Lasse Viréns fantastiska OS-guld på 10.000 meter har etsat sig i minnet. Han blev den stora OS-hjälten, som föll under loppet, steg upp och sprang förbi alla andra. Vem kan glömma den bilden? Men också radion kom till stor hjälp. I samband med OS i Montreal 1976 lyssnade jag mitt i natten till referatet när Antti Kalliomäki tog OS-silver i stavhopp. Idag kan tävlingarna följas på många sätt också över nätet. Det har underlättat mycket för idrottsfolket runt om i världen.

 

Men det som framförallt ändrats upplever jag att är idrottarnas situation. Idag är de riktigt stora stjärnorna, mer än stjärnor. De har blivit en form av produkter, som ska leva upp till sponsorers och världens förväntningar. En börda som kan bli för tung att bära. Det har vi fått se även nu i Tokyo, då den fantastiska gymnasten, mångfaldiga världsmästaren i mångkamp och fyrfaldiga OS-guldmedaljören från Rio de Janeiro, Simone Biles, inte längre orkade med all press, utan valde att avstå från att tävla i ett flertal av sina toppgrenar. Jag hoppas det hon gjorde öppnar ögonen på idrottens världssamfund och alla aktörer där runt. Alla idrottare är också mänskor. Mänskor med känslor. Ingen idrottare borde behöva känna att hen ”nedgraderats” till en produkt som ska klara av alla förväntningar och helst överträffa dem med råge, för att sälja ännu bättre.

 

En sund själ i en sund kropp. Det var målet redan i antikens Grekland då grunden till dagens Olympiska spel lades. I den bästa av världar handlar toppidrott om att få hålla på med något man älskar, att få utvecklas, känna att man lyckas och når sina mål, att trägen träning bär frukt och att man gillar tävlandet.

 

 

Om glädjen försvinner - ja då blir det tungt att hålla sig kvar på toppen och att motivera sig att fortsätta.

 

Bland det finaste med OS tycker jag är ögonblicken då man ser idrottarens glädje över att ha överträffat sina egna förväntningar. Vi har haft många sådana stunder redan. Det är en fröjd att följa den finländska OS-truppen i dessa spel. Många oerhört fina prestationer och mycket äkta idrottsglädje. Förebilder för kommande generationer idrottare, precis som bl.a. Lasse Virén i tiden.

 

 

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00