Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032

01.07.2021 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Det är ett stort nöje att vara här i dag för att godkänna Finlands första riksomfattande trafiksystemplan. Det är en historisk plan som kommer att bli en viktig del av vårt utvecklingsarbete. När vi utvecklar infrastrukturen behövs det långsiktighet. Det är precis vad den här planen handlar om.

Var och en av oss i våra olika roller är beroende av ett fungerande trafiknät. Det påverkar oss mycket mera än vad vi ofta kan föreställa oss. Ett fungerande trafiknät skapar framtidstro. Därför har det också varit särskilt viktigt och glädjande för oss inom SFP att man i planen utgår ifrån att transportsystemet ska garantera tillgängligheten i hela Finland och att man också ska satsa på det sekundära vägnätet. Man bör också sörja för insjö- och skärgårdstrafiken.

Ärade talman,

Redogörelsen bygger på två utgångspunkter. Man ska förbinda sig till planen på lång sikt och således ska också finansieringen vara långsiktig. Även kommunikationsutskottet betonar detta i sitt uttalande. Vi vet alla att det eftersatta underhållet har blivit stort under årens lopp. Just därför är denna plan så viktig och värdefull, att vi har en gemensam vision om hur vi ska utveckla vårt transportsystem. I den parlamentariska styrgruppen ansågs det att det långsiktiga målet bör vara att finansieringsnivån i genomsnitt ska motsvara en procent av bruttonationalprodukten. Såsom alla finansieringslösningar innebär också den här vissa utmaningar. Samtidigt måste vi dock komma ihåg att satsningar på vårt transportsystem också är satsningar på företagens konkurrenskraft och bekämpningen av klimatförändringen.

Exporten är A och O för Finland. Enligt det gamla talesättet ”är Finland en ö”, och även i dag är det ett mycket beskrivande uttryck. Finland är beroende av att våra hamnar fungerar väl. Därför har vi inom SFP framhävt betydelsen av hamnar och regionala flygplatser. Många hamnar i Finland är en del av det transeuropeiska transportnätet. Samtidigt är det också viktigt att utveckla andra hamnar, precis som det konstateras i planen. Staten förbinder sig också att bidra till utvecklingen av konceptet sjömotorvägar. Målet är att på ett övergripande sätt förbättra finska företags verksamhetsförutsättningar och kontakter till centrala marknadsområden.

För att våra hamnar ska kunna fungera är en fungerande logistik livsviktig både för regionen i fråga och för hela Finland. Det finns verkligen många sådana livsviktiga vägar och farleder i vårt land, men här vill jag lyfta fram pulsådern för exportkusten, dvs. västkusten, nämligen riksväg 8. Riksväg 8 är mycket viktig för vår export. Satsningar har gjorts under denna period, men det finns många behov, och detta bör synas i vägens investeringsprogram. Riksvägarna på exportkusten har också förutsättningar att gå i spetsen för nya sätt att transportera varor. Genom regionalt samarbete kan man göra riksåttan till Finlands "smarta väg".

Ärade talman,

Framtiden kommer att förändra vårt transportsystem. För närvarande rör sig tomma långtradare och fartygscontainrar på farlederna, men med hjälp av data kan vi hitta allt effektivare sätt att utnyttja redan existerande saker. Det är redan vardag att automatiken i personbilar räddar människoliv, men i framtiden kan säkerheten främjas allt mångsidigare. Bland annat därför är det viktigt att alla gamla vägplaner digitaliseras. Det ökar transparensen och sparar statliga medel på sikt. Det är just transparensen och trovärdigheten som är mycket viktiga i medborgarnas ögon. Man bör satsa mer på detta, på alla nivåer.

Ärade talman,

Denna trafikplan är ett sätt att identifiera de verkliga behoven och inse var det behövs investeringar och var det behövs underhåll. Utgångspunkten bör vara att den totala nyttan av projektet bedöms, i fråga om både små och stora projekt. Om vi kommer ihåg att samtidigt hålla blicken vid horisonten och se i vilken riktning världen utvecklas i övrigt, kan vi fatta kloka beslut strategiskt och långsiktigt.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00