När politiken blir som snabbmode

24.06.2021 kl. 07:48
Vi har alla säkert någon gång hamnat offer för snabbmodet och köpt ett klädesplagg bara för att det var ”supertrendigt” just då

Plagget passade så där men man hakade på trenden. Det var det som var det hetaste heta just då och var modernt några veckor. Efter första tvätten hade plagget tappat formen och sedan glömdes det bort längst in i garderoben. Tyvärr ser jag paralleller av en sådan trend växa inom politiken av idag.

Takten är otroligt snabb och man försöker direkt haka på nyheterna som kommer ut. Ju snabbare man kommer ut med det mest rafflande uttalandet desto bättre. För att stå ut ur mängden av information är det just häftiga rubriker som blir den nya trenden. Ett visst ämne är hett en viss vecka och allt fokus finns här. Det finns inte rum och verkligen inte tid för djupgående analyser och uppräkning av händelseförloppet bakom händelserna eller besluten. Sanningshalten blir tyvärr ofta lidande i den här ekvationen. Huvudsaken är att budskapet blir slagkraftigt. För vem kommer ihåg hur det egentligen låg till om några veckor. Snabbmodet glöms bort på några veckor, så också tyvärr politiken – speciellt i det debattklimat jag upplever att vuxit fram den senaste tiden.

För cirka två veckor sedan hade vi kommunalval i Finland. En av de stora nyheterna efter det var det exceptionellt låga valdeltagandet. Valdeltagandet på 55,1 procent är det lägsta på 70 år. Vad beror det här på? Varför väljer människor att inte rösta i det val som närmast berör deras vardag? Visst kommunalvalet genomfördes under exceptionella omständigheter men ett så pass lågt valdeltagande tyder även på ett stort ointresse. I en situation där politiken handlar om att skapa de bästa rubrikerna blir det väldigt enformigt och svårt för väljaren att skapa sig en uppfattning om vad man som politiker faktiskt står för. De slagkraftiga rubrikerna kanske inte alls representerar väljarens uppfattning av samhället och man väljer att inte alls rösta. Utan rubrikerna är det dock svårt att alls synas och höras i media. Och vi har skapat ett ekorrhjul.

Ibland kan det vara kul med ett impulsköp. Man köper den där trendiga tröjan för att den just då känns som det rätta alternativet. Men i modevärlden har det skett förändringar och fokus har skiftat alltmer mot hållbarhet. Vi vill allt oftare veta ursprunget av våra kläder och i vilka förhållanden plagget producerats.  Det här kunde vi även ta modell av i politiken. Vi kan alla bli bättre på att ta reda på och förklara kontexten till beslut, stanna upp och fundera. Det gäller såväl politiker som alla andra. Nästa gång du läser en sensationell rubrik, läs även innehållet i artikeln. Kanske till och med något som skrivits om ämnet tidigare för att få lite kontext. Vi kunde alla bli bättre på att se mer på djupet både gällande rikspolitik och kommunalpolitik. Debattklimatet har blivit allt mer fränt och det verkar bli allt mer okej att slänga ur sig snabba halvsanningar. Är det hållet vi verkligen gå mot? Vi måste alla jobba på att bli bättre på att diskutera istället för att dela in det mesta i vi och dem, ja eller nej, för eller emot. Den politiska trenden är att skapa motsättningar som säljer bra. Problemet är att varken verkligheten eller sanningen sällan är svartvit.

 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15