Vårdreformen godkändes!

23.06.2021 kl. 14:24
Riksdagen har idag godkänt förslaget till reform av social- och hälsovården. Vårdreformen godkändes med siffrorna 105-77. 

Syftet med reformen är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa, trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom räddningsväsendet för alla finländare. Dessutom vill vi förbättra säkerheten, tillgången och tillgängligheten till servicen, tillgången på yrkeskunnig arbetskraft samt svara på de utmaningar som förändringar i samhället för med sig och dämpa kostnadsökningen. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd över resultatet. 

- Efter tiotals år har vi äntligen fått vårdreformen i mål. Det här är en historisk dag och ett viktigt beslut med vilket vi ska trygga kvalitativa social- och hälsovårdstjänster för finländarna nu och i framtiden, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi är speciellt glad över de starka skrivningarna om att trygga tjänsterna på båda nationalspråken. Trots att finansieringsmodellen har brister beaktar den nu tvåspråkighet, växande regioner och större städer, skärgården och samerna för att säkerställa jämlika tjänster för olika regioner med olika utmaningar i hela landet. 

- De kommande välfärdsområdena har bättre förutsättningar att ordna välfungerande vårdtjänster till invånarna än mången nuvarande kommun. Med bredare axlar får vi mer omfattande tjänster för alla och i Nyland ska närservicen och tjänsterna på svenska förverkligas också i praktiken. Men nu har vi bara godkänt ramarna för reformen. Det egentliga arbetet med förverkligandet sätter genast i gång och vi beslutsfattare kommer att fortsätta jobba för att också genomförandet av de stora förändringarna löper smidigt, säger Rehn-Kivi. 

Lagarna träder i kraft stegvis så att en del träder i kraft den 1 juli 2021 och en del träder i kraft den 1 mars 2022 när de nya välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet och de sista den 1 januari 2023

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15