Interpellation om reformen av social- och hälsovårdstjänsterna

01.06.2021 kl. 15:00
Gruppanförande 1.6.2021 hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi.

Ärade talman,

Vad kommer vi att tänka på om behandlingen av social- och hälsovårdsreformerna under de senaste valperioderna? Jag tänker främst på nyheterna om nattliga förhandlingar, live-sändningarna bakom olika dörrar och turbulensen efter grundlagsutskottets utlåtanden. Under den här valperioden har behandlingen dock varit annorlunda. Det har visserligen förts hårda förhandlingar, men man har lyckats förbättra modellen avsevärt. Behandlingen i grundlagsutskottet har varit uppenbart harmonisk. Därmed är vi i all tystnad i en situation där vi kan ha ett godkänt social- och hälsovårdspaket i sommar.

 

Jag förstår mycket väl att oppositionen måste vara emot förslaget, av princip. Men för att vi inte i onödan ska se bara hotfulla bilder ska jag – än en gång – gå igenom några saker som verkar glömmas bort.

 

Jag börjar med finansieringslösningen. För det första finns det inga slutliga summor i detta skede och beräkningarna förändras ständigt. För det andra är den nuvarande finansieringsmodellen betydligt bättre än den som till exempel Samlingspartiet försvarade under förra valperioden. I denna modell finns det ett tak för nedskärningarna, både på kommunnivå och inom välfärdsområdet och kommunerna kompenseras för förlusterna. Kommunerna har en genuin möjlighet att fortsätta sin verksamhet inom viktiga sektorer såsom utbildning och regionplanering, och dessutom tryggas kommunernas förutsättningar att göra investeringar.


 

Men det är ingen hemlighet att finansieringsfrågan har varit svår för SFP. Finansieringsbasen är nu mångsidigare tack vare partiet. Modellen tar bättre hänsyn till utmaningarna i de växande regionerna, tvåspråkigheten, samerna och skärgårdens ställning. Till skillnad från förra valperioden sker också övergången till den nya finansieringen långsamt.


 

Vår utmaning ligger fortfarande i att vi mäter antalet knäoperationer när det som vi borde mäta är hur många knän som inte behövde opereras i och med bra förebyggande vård. Finansieringen baserar sig till stor del på de behovskoefficienter som Institutet för hälsa och välfärd har tagit fram, och därför är det viktigt att modellen vidareutvecklas.

 

Det kalla faktumet är att vår nuvarande modell varken är jämlik eller kostnadseffektiv. Många får bra vård medan en alltför stor del inte gör det. Därför har det reformarbete som gäller själva vården pågått redan länge i ministeriet. Till detta hör till exempel kvälls- och veckoslutsmottagningar, att socialservicen i allt högre grad integreras i hälso- och sjukvården samt forskning i effektiva arbetssätt. Det är mycket svårt att genom strukturerna ändra på vardagserfarenheten av om man får service eller inte. Det är människorna på fältet som åstadkommer förändringen.

 

Genom samarbete kan man skapa under. Ett fint exempel är Nylands lösningen där områdets kommuner tillsammans sökte lösningar till hur reformen borde förverkligas. Kommunernas gemensamma förslag är nu en del av reformen och den ger helt nya förutsättningar än förra periodens massiva landskap med 1,7 miljoner invånare. Ett annat exempel på samarbete är de tvåspråkiga landskapens möjlighet att tillsammans planera och avtala om hur de svenskspråkiga tjänsterna borde erbjudas i framtiden. I denna modell har man utgått från hur strukturerna kan stödja förverkligandet av de svenskspråkiga tjänsterna i praktiken. Jämfört med förra periodens modell har vi nu en genuin möjlighet att påverka i beslutsfattande och få vår röst hörd i välfärdsområdena.

 

I Finland har man hållit på med social- och hälsovårdsreformen allt för länge. Nästan alla partier här i salen har i något skede deltagit i beredningen av den. Vi vet alla hur svårt det är. Ändå måste vi kunna göra ändringar. Nästan alla internationella kreditvärderingsinstitut anser att strukturreformer är nödvändiga för att Finlands kreditvärdighet ska bestå. En uppmaning att slutföra reformen finns också i nästan alla rekommendationer som hänför sig till den ekonomiska politiken. Rekommendationerna från till exempel kommissionen och Europarådet omfattar social- och hälsovården regelbundet.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen inser och erkänner att inte heller denna modell är perfekt och att det finns många öppna frågor. Så är det alltid när det handlar om en reform av denna omfattning. Det viktigaste i den här situationen är att reformen bedöms vara tillräckligt bra eftersom Finland och finländarna behöver en reform. Vid sidan av dessa diskussioner är det skäl att komma ihåg att vi som politiker bär ansvar för hela landet, ekonomins hållbarhet och politikens trovärdighet. Billiga poäng blir dyra på lång sikt. Tack!

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00