Pressmeddelande

Vårdreformen är grundlagsenlig även om vissa preciseringar kommer behövas

21.05.2021 kl. 16:24

Grundlagsutskottet godkände utlåtande om vårdreformen - reformen är grundlagsenlig även om vissa preciseringar kommer behövas

Grundlagsutskottet godkänner på det stora hela förslaget till reform. Det är det centrala och behandlingen av reformen kan gå vidare. Modellen som helhet är förenlig med grundlagen. Utskottet slår ändå fast krav på vissa preciseringar, framförallt på fyra områden, men det handlar inte om några oöverstigliga hinder för reformen men är viktiga saker som behöver preciseras och förtydligas så att man säkerställer att det är förenligt med grundlagen, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, Ålands riksdagsledamot och medlem av grundlagsutskottet.

Dessa saker gäller bland annat överföring av kommunal egendom, Helsingfors speciallösning, överföring av egendom som utlokaliserats samt dataskydd av personuppgifter.

Det här är på så vis historiskt. Alla tidigare gånger har problemen med grundlagen varit stora och krävt djupgående ändringar. Man har nu kunnat ta lärdom av grundlagsutskottets tidigare praxis för att på förhand kunna undvika problem, vilket nu syns i resultatet. Utskottet tar inte ställning till de politiska aspekterna i reformen, utan har enbart granskat lagförslagets förhållande till grundlagen. Den politiska behandlingen fortsätter nu i social- och hälsovårdsutskottet, säger Löfström.

Allt utgår från rätten till tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster vilket tryggas i grundlagen (19§). Nylands särlösning godkänns av utskottet. Finansieringen, en annan stor fråga, bedöms vara tillräcklig och arrangemangen är förenliga med grundlagen.

Tidtabellen för reformen är stram, men hänger nu på social- och hälsovårdsutskottet samt att regeringen hittar lösningar för de punkter där grundlagsutskott begärt preciseringar, säger Löfström.

Löfström är nöjd med skrivningarna om språkliga rättigheterna.

De språkliga skrivningarna är starka och mycket tillfredsställande i vårt enhälliga utlåtande. Språkliga rättigheter måste fungera också i praktiken, säger Löfström.

Utskottet slår också fast att gränskommuner, såsom exempelvis österbottniska Kronoby, ska ha möjlighet att fortsätta med avtal mellan välfärdsområdena, vilket i praktiken betyder att vården kan fortsätta som idag. Utskottet slår också fast att reformen måste vara kostnadsneutral för Åland. Åland berörs inte i övrigt direkt av reformen eftersom social- och hälsovård är Ålands självstyrelses behörighet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15