Finland är inget krisland

18.05.2021 kl. 18:09

– En förmåga att kompromissa har varit det som hållit ihop vårt land också under svåra tider. Det är ansvarsfullt. Tack vare den enighet som nåddes i halvtidsrian har regeringen goda möjligheter att fortsätta det arbete som gjorts de två första åren av denna valperiod.
 
Detta betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens interpellationsdebatt om halvtidsgranskningen. Enligt honom hade en regeringskris haft oanade följder för landet.
 
– Handen på hjärtat – Finland är inget krisland. I internationell jämförelse har denna regering hanterat coronaviruskrisen alldeles ypperligt. Nu gäller det att lyckas också i exitpolitiken, säger Adlercreutz.
 
Enligt Adlercreutz har Finland många styrkor med hjälp av vilka vi kan ta oss ur krisen.
 
– Vi har ett tryggt och fungerande samhälle – det har betydelse när vi vill locka mer investeringar och utländsk arbetskraft. Vi vet att det finns en stor global efterfrågan på digitalt kunnande och avancerad miljöteknologi, som vardera är finländska styrkor. Allt detta kan regeringen nu målmedvetet jobba vidare med.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00