Interpellation om linjen i den ekonomiska politiken

18.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande framfört av gruppordförande Anders Adlercreutz.

Ärade talman,

Efter påsken i år har den finländska politiken visat prov på mera dramatik än vad man normalt skulle önska. Först regeringens halvtidsgranskning på Ständerhuset som drog ut över en vecka och sedan debatten här i riksdagen om EU:s återhämtningspaket. En fråga som debatterats grundligt här i riksdagen, av alla partier. 

Ändå sedan slutet av förra sommaren då EU-paketet hade förhandlats färdigt har saken behandlats både i plenum, i utskotten och i offentligheten. Att andra partier i förra veckan inte ville ställa upp på Sannfinländarnas inbromsningsdebatt där ingenting nytt i sak mera kom fram är helt logiskt. Till demokrati hör att då man har olika åsikter så röstar man. Man ska få tala, men att medvetet fördröja processen eller att söka olika kryphål i riksdagens arbetsordning är inte ägnat att stärka tron på landets förmåga att fatta beslut.

EN riksdagsledamot skall driva saker, inte bromsa. Vårt värv är att diskutera, bearbeta, ja samarbeta - inte att läsa godnattsagor ur talarstolen eller att narcissistiskt posera för den egna somepubliken. Bästa opposition: Om man inte ser det har man missförstått sin uppgift. 

Den här institutionen fungerar när alla respekterar den. Också de oskrivna reglerna. 

 

Ärade talman,

Många har säkert redan glömt att Sannfinländarna redan tidigare år har tillgripit interpellationsvapnet för att stoppa återhämtningspaketet. Och visst, det är ett helt korrekt vapen att tillgripa om man inte har förtroende för regeringens politik. Nu debatterar vi en interpellation som kommit till med Samlingspartiet i spetsen.

Statsminister Marin och finansminister Vanhanen har redan svarat på Samlingspartiets fråga om varför regeringen var beredda att tumma på rambudgetprinciperna. De närmaste åren kommer Finland att ha extra utgifter som en följd av coronakrisen. 

Trots att vi genom en lyckad politik och genom att alla finländare agerat ansvarsfullt klarat oss bättre än de flesta har krisen ändå satt sina spår. 

Britternas sorti från EU ger oss en tilläggsräkning och det finns också andra faktorer (Veikkaus) som gör att det är mer realistiskt och framförallt ansvarsfullt att stegvis balansera budgetramen.

Budgetramen är ett viktigt verktyg. Att överskrida den är inte nånting man skall ta lätt på. Men denna kris har inte heller varit obetydlig. 

Också inom regeringen fanns det olika åsikter om hur stor balanseringsåtgärden skall vara år 2023. Och resultatet är den kompromiss som vi har här nu. Det hör till politikens mest genuina väsen att söka kompromisser och sedan gå framåt. Utan kompromissförmåga avancerar ingenting. Och framförallt, bästa riksdag: Det som hållit ihop vårt land också under svåra tider har varit just detta, en förmåga att kompromissa. Det är ansvarsfullt. 

Tack vare den enighet som nåddes har regeringen goda möjligheter att fortsätta på det goda arbete som gjorts de två första åren av denna valperiod. Fastän det stundtals såg tveksamt ut, undveks en regeringskris som kunde ha haft oanade följder för landet. För – handen på hjärtat – Finland är inget krisland. Och som jag sade: I internationell jämförelse har denna regering hanterat coronaviruskrisen alldeles ypperligt – nu gäller det att lyckas också i exitpolitiken.

Finland har många styrkor. Vi har ett tryggt och fungerande samhälle – det har betydelse för att locka mer investeringar och utländsk arbetskraft. Vi har förnybara råvaror och är ett välutbildat folk. Vi vet att det finns en stor global efterfrågan på digitalt kunnande och avancerad miljöteknologi, som vardera är finländska styrkor.

Allt detta kan regeringen nu målmedvetet avancera vidare med. För regeringen Marin har det varit viktigt att bibehålla en god verksamhetsmiljö både för större företag och för innovativa småföretag. Det är en linje som Svenska riksdagsgruppen och SFP i alla lägen entydigt försvarat.

 

Samlingspartiet et co frågar i sin interpellation hur det gick med sysselsättningsåtgärderna. Repetition är alla lärdomars metoder, så jag säger än en gång: 

Redan innan halvtidsgranskningen blev aktuell har regeringen fattat beslut om flera konkreta sysselsättningsåtgärder som på ett bestående sätt förflyttar balansen på arbetsmarknaden i en positiv riktning. Pensionsslussen slopas, och samtidigt uppmuntras och stöttas äldre personer över 55 att vara aktiva på arbetsmarknaden och orka längre i arbetslivet. Det här är en betydande strukturell åtgärd. 

De åtgärder som regeringen beslutade om vid halvtidsöverläggningen ska ge 40 000–44 500 nya sysselsatta. Före utgången av regeringsperioden fattas dessutom beslut om sysselsättningsåtgärder som stärker de offentliga finanserna med 110 miljoner euro. Regeringen har som mål att sysselsättningsgraden är 75 procent i mitten av årtiondet.

Dessutom förnyas arbetsförmedlingen och vi SFP är också mycket nöjda med att regeringen ser ett höjt hushållsavdrag som ett sätt att stimulera servicesektorn.

Mycket återstår ännu att göra och vi behöver konkretisera den vägkarta som långsiktigt åtgärdar hållbarhetsunderskottet.

Finland har förutsättningar att klara sig i fortsättningen – den offentliga ekonomins skuldgrad är fortfarande på en rimlig nivå, cirka 70 procent, medan euroområdets medeltal är kring 100 procent. Men för att övervinna problemen – vi har exempelvis en snabbt åldrande befolkning – behövs beslutsförmåga och vilja att avancera.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00