Svart tisdag - men mot ljusare dagar

01.05.2021 kl. 11:40
Under de senaste åren har begreppet Black Friday, handelns readag som även kan ses som ett startskott på julhandeln, blivit allt bekantare för oss alla.

Däremot har åtminstone inte jag hört talas om en svart tisdag. Om någon dag närmar sig begreppet det i vår politiska närhistoria så var det nog i tisdags. Det hände, och det hände verkligen mycket, på flera olika plan.

 

Förmodligen kommer det i sinom tid att skrivas flera avhandlingar om dagen, åtminstone om den här veckan.

 

Förväntningarna kring ramrian i år, halvvägs in i riksdagsperioden, var höga innan och man visste de skulle bli svårt. Normalt sköts detta på några dagar men nu drog det som bekant ut till över en vecka.

 

Kort sagt, under tisdagen kom man till en sådan punkt att det var mycket nära att vi skulle ha varit utan en regering på onsdagen.

 

På sluttampen hade Centern de största utmaningarna att godkänna förhandlingsresultatet. Men då väggen kom emot och framförallt då konsekvenserna beaktades med bland annat rådande pandemikris och troligen nytt riksdagsval i höst omfattades det förslag som fanns på bordet. Förhandlingsresultat av den här kalibern är en kompromiss där alla partiers önskemål beaktas men där man även tvingas komma emot på flera punkter. Kompromisser är ofta långt i från optimala.

 

En annan kompromiss, betydligt större sån, gäller EUs återhämtningsfond. Den ska godkännas av riksdagen inom kort och nu beslöt grundlagsutskottet - i tisdags - med rösterna 9-8, att det krävs 2/3 majoritet för godkännande i stället för enkel majoritet som var den absoluta merparten av grundlagsexperters syn. Centerns röster avgjorde här.

 

På tisdagskvällen beslöt partiet som säger sig vara Finlands Europavänligaste parti, Samlingspartiet, att de ska rösta blankt i omröstningen. Flera samlingspartister har ändå redan meddelat om att rösta nej återhämtningspaketet.

 

Precis som med alla andra kompromisser, här gällande alla EUs länder gemensam,  finns saker som man inte gillar men här det är befogat att fråga vad är alternativet. På riksdagens frågetimme i torsdags beskrev finansminister Matti Vanhanen att ett nej skulle vara en katastrof för Finland och medföra en jordbävning i EU:s ekonomi vilket skulle påverka oss alla.

 

På tal om tisdagen ännu, noterade ni förresten att landet frångick då undantagsförhållanden. Då kom även meddelande om att Österbotten är nu på basnivå. Mycket bra och ett kvitto på att alla kämpat mot att stävja coronans framfart. Tack för det.

 

Nu önskas alla en glad 1 maj - må vi nästa år få fira det på mera normalt sätt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00