Regeringens halvtidsgranskning

03.05.2021 kl. 11:34
Förra veckan lyckades regeringen nå en överenskommelse kring kommande års budgetram i samband med sin halvtidsgranskning.

Pandemin har blåst ett stort hål i de offentliga finanserna, och det kommer ta många år att betala av kostnaderna från krisen. Trots det är läget i statsfinanserna ändå lite bättre än man hade trott för bara ett halvår sedan. Det är en positiv sak och det visar också att de insatser som gjorts under pandemin på det stora hela varit rätt.

 

De kommande åren väntar dock anpassningar i ekonomin för att balansera statsfinanserna, som ifjol gjorde ett underskott på hisnande 18 miljarder euro. Resultaten från regeringens förhandling blir fokus på sysselsättningen. De beslut som fattades borde enligt finansministeriet leda till mellan 40-44 500 nya arbetsplatser. Detta i tillägg till de åtgärder som redan tagits och som beräknas ha gett 31-33 000 nya arbetsplatser, bara pandemin släpper greppet om ekonomin.

 

Detta kommer förstärka de offentliga finanserna med många hundra miljoner euro per år. Ytterligare sysselsättningsåtgärder, som ska stärka finanserna med 110 miljoner euro extra per år, förbereds inför förhandlingarna av nästa års budget, som hålls inkommande sommar.

 

Regeringen beslöt även att hushållsavdraget höjs och utvecklas. Det är jag själv glad för eftersom det stöder tjänstesektorn, också på Åland. Här har Finland legat efter Sverige. Det här kommer helt säkert generera ytterligare arbetsplatser, som inte ens finns med i de beräkningar man tagit med i finansministeriets uppskattningar.

 

Regeringen förbereder även nedskärningar på 370 miljoner euro per år för att bromsa skuldsättningen. Det kommer drabba flera ministerium och en del projekt. Kommunikationsministeriet kommer drabbas hårdast, vilket gör att det inte påverkar Åland så mycket. Inga nedskärningar eller höjda avgifter kommer för sjöfarten, vilket är mycket viktigt och är en sak som jag så klart bevakat noga.

 

Skattehöjningar på 100-150 miljoner euro planeras för nästa år. Man kommer ändå inte röra företagsskatten eller skatten på arbete, vilket var viktigt för svenska riksdagsgruppen. Detta för att säkerställa att det alltid ska löna sig att ta ett arbete och att Finland inte ska tappa konkurrenskraft.

 

Ett elenergistöd för den energiintensiva industrin kommer införas för att förstärka företagens internationella konkurrenskraft och slå vakt om Finlands exportindustri. Dessutom ska arbetskraftsinvandring underlättas. En röd tråd i budgeten är också att samtidigt göra en omställning till ett mer hållbart samhälle..

 

Jag är själv rätt nöjd med detta paket. Detta görs framförallt för att skapa mer jobb och arbetsplatser vilket behövs för att vi ska kunna finansiera vårt välfärdssamhälle på sikt. Om vi skulle ha 80 % sysselsättning i Finland skulle vi kunna höja de offentliga utgifterna och samtidigt sänka skatterna eftersom vi skulle vara fler som är med och betalar in till finanserna. Det är just därför som sysselsättningen är så viktig. Varje procent i höjd sysselsättning förstärker statens finanser med cirka en miljard euro.

 

Det har inte varit helt enkelt att nå överenskommelse och det borde ha gått mycket snabbare. Det fanns dock mycket som spökade i bakgrunden. Därför tycker jag ändå att slutresultatet till sist blev så bra som det nu bara var möjligt med tanke på utgångsläget. De här åtgärderna kommer inte vara tillräckliga för att lösa våra utmaningar, men det är helt klart steg i rätt riktning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15